Tidig lamellrustning

Detta forum är till för diskussioner kring rustningar och andra skyddsvapen, t ex sköldar.

Tidig lamellrustning

Inläggav Vargman » 16 juni 2008, 09:12

Etruskerna använde lamellrustningar redan på tre- och fyrahundratalet före vår tideräkning. Här är en bild på en staty som hittats i staden Todi i mellersta Italien.

Bild

Den har samma form som både grekernas linnerustningar och de romerska ringbrynjorna, med förstärkta axelskydd. Det finns också en mosaik från Tarquinii med en liknande rustning. Enligt Peter Connoly (som gör fantastiska böcker om antiken) så uppstod lamellrustningarna i Assyrien. Hur det är med det vet jag inte, men de fanns i alla fall tidigt i Europa. Statyn är från 300t före vår tideräkning.

/Wolfie
Vargman
 
Inlägg: 430
Blev medlem: 3 augusti 2005, 10:13
Ort: Sweden

Inläggav Edvin » 16 juni 2008, 11:07

Spännande!

Intressant rustning, formen känns ju onekligen igen från linnerustningarna. Att lamellrustningen uppstår i Assyrien är väl en vettig gissning. Det verkar som att rustningstypen sprider sig från Eufrat och Tigris-deltat.

Det äldsta kända lamellrustningsfyndet jag känner till är fynden från Staden Nuzi som ligger sydväst om Kirkuk i Irak, nära floden Tigris. Under utgrävningar på 1920-talet hittade man här förutom de kända lertavlorna med skrift även stora mängder av lameller tillverkade i brons. Lamellerna var ca 6 cm långa och ca 2 cm breda och det förkom minst fyra olika varianter, alla med osymmetriskt placerade hål. Fyndet är daterat till ca 1475 f.Kr.

Bild

Bild
Edvin
 
Inlägg: 1391
Blev medlem: 8 januari 2004, 11:36
Ort: Sweden

Inläggav Vargman » 16 juni 2008, 11:51

Jag förutsätter att även etruskernas lameller var gjorda i brons och jag antar att man gjöt dem, för det går väl inte att smida i brons?

I "Late Roman Cavalryman" finns det flera teckningar med romerska kavallersiter som bär lamellrustningar. Var det ett glapp mellan 300t före vår tideräkning till 300t före efter vår tideräkning i användandet av lameller i den romerska världen? Eller användes de hela tiden? Nu räknar jag inte romarnas lorica segmentata i detta fall...



/Wolfie
Vargman
 
Inlägg: 430
Blev medlem: 3 augusti 2005, 10:13
Ort: Sweden

Inläggav Matti » 17 juni 2008, 13:02

Tja, det verkar nästan så. Det är intressant att notera att ringbrynjan sannolikt utvecklades hos kelterna på 300-talet före Kristus, och i fyndet från Hjortspring så återfanns redan vid 300-200-talet före Kristus 8-10 ringbrynjor i ett offer på en dansk ö, och angriparna som torskade och vars kit hamnade i mossen kom sannolikt från nordtyskland. Deras ledare tyckte säkert de var råhårda i sina nya coola blingrustningar och upptäckte försent att de var fett numerärt underlägsna eller något.

Med tanke på ringbrynjans genomslag i västeuropa så är det kanske inte så konstigt att lamellrustningen försvinner i väst och endast fjällpansaret överlevde som ett något enklare alternativ till brynjan.
Lamellerna överlevde på stäpperna och i mellersta östern, och återkom när romarna införde tungt bepansrat kavalleri efter partiskt och sarumatisk förebild.
Matti
 
Inlägg: 1752
Blev medlem: 15 augusti 2005, 12:55
Ort: Sweden

Inläggav Eric Hejdström » 17 juni 2008, 18:31

Brons går utmärkt att smida men det är knepigare än järn. Vad väger en brynja kontra ett lamellharnesk? Det är ju inte ett helt kul jobb att slå ut alla hålen i lamellerna så det kanske är så att en kombination av arbetstid, materialåtgång och smidighet gjorde att det förändrades? Hur är det med källor som beskriver att man bär lamellharnesk över brynja? Det är ju snyggt på slagfälten för oss reenaktare men hur är det med belägg för dubbel rustning i övrigt? Man blir ju inte fjäderlätt i en sån stass direkt...
Eric Hejdström
 
Inlägg: 1245
Blev medlem: 10 november 2003, 19:26
Ort:

Inläggav Theo » 17 juni 2008, 23:33

<blockquote id="quote"><font size="1" face="Verdana, Arial, Helvetica" id="quote">quote:<hr height="1" noshade id="quote"><i>Originally posted by Eric Hejdström</i>

Hur är det med källor som beskriver att man bär lamellharnesk över brynja? Det är ju snyggt på slagfälten för oss reenaktare men hur är det med belägg för dubbel rustning i övrigt? Man blir ju inte fjäderlätt i en sån stass direkt...<hr height="1" noshade id="quote"></blockquote id="quote"></font id="quote">

Belägg vet jag inte, men det verkar ju praktiskt ur skyddssynpunkt. Lamellrustningen skyddar väl rätt bra mot krosskador till skillnad från brynjan, medan brynjan å andra sidan är flexibel och kan skydda såna där jobbiga ställen som armhålorna...
Theo
 
Inlägg: 87
Blev medlem: 12 september 2003, 15:52
Ort: Sweden

Inläggav Edvin » 18 juni 2008, 00:03

<blockquote id="quote"><font size="1" face="Verdana, Arial, Helvetica" id="quote">quote:<hr height="1" noshade id="quote"><i>Originally posted by Eric Hejdström</i>

Brons går utmärkt att smida men det är knepigare än järn. Vad väger en brynja kontra ett lamellharnesk? Det är ju inte ett helt kul jobb att slå ut alla hålen i lamellerna så det kanske är så att en kombination av arbetstid, materialåtgång och smidighet gjorde att det förändrades? Hur är det med källor som beskriver att man bär lamellharnesk över brynja? Det är ju snyggt på slagfälten för oss reenaktare men hur är det med belägg för dubbel rustning i övrigt? Man blir ju inte fjäderlätt i en sån stass direkt...
<hr height="1" noshade id="quote"></blockquote id="quote"></font id="quote">

Vikt är ju väldigt avhängigt material och konstruktion men jag skulle gissa att de flesta lamellrustninar väger ungefär motsvarande vad en ringbrynja väger om man bortser från de som är organiska.

Själv har jag sett några källor där östliga krigare avbildas i brynja och lamellpansar men det verkar ha varit sällsynt och mycket dyrt (ryttare högt i näringskedjan). Jag har i alla fall fått en uppfattning att lamellrustning främst har varit en kavalleriangelägenhet.

Är man bara ute efter att täcka glipor verkar det ju smartare att sätta brynja i hålen istället för överallt. ;)
Edvin
 
Inlägg: 1391
Blev medlem: 8 januari 2004, 11:36
Ort: Sweden

Inläggav Matti » 18 juni 2008, 09:37

Lamellrustningen är främst för att skydda kroppen och eventuellt över armarna. För att skydda glipor och armhålor är brynjan svårslagen.
Men de fanns lamellrustningar med ärmar. Det är bara att studera avbildningar från bronsålder på Maruyannus, eller stridsvagnskrigare och kuskar. De kunde ha vida ärmar med lamellpansar.

Experiments har gjorts med lamellrustningar, och det finns omnämnt att det även fanns rustningar av råhud eller kokat läder att tillgå. Man får nog anta att de av läder/råhud var för de lägre rankade krigarna på vagnarna, men de väger avsevärt mindre än en med bronsfjäll.
Det verkar som att det också fanns en mellanvariant, gjort av omväxlande råhud och bronsfjäll.

Eftersom de första lamellrustningarna bars främst av stridsvagnskrigare, vars huvudvapen var kompositbågen och i vissa fall kastspjut, så testsköt man mot rustningar med sammansatta bågar och olika typer av spetsar som man hittade. Råhudslamellpansaret gav visst skydd, men inte fullgott. Bronspansaret gav bra skydd, MEN lamellerna slets ibland loss av kraften i anslaget, så vid ihållande beskjutning så försvagades rustningen. Kompositpansaret, det med omväxlande lameller av råhud och brons gav bäst skydd överlag. Råhudslamellen närmast under en bronslamell dämpade kraften i anslaget så att bronslamellen inte slet sig, och träffades en råhudslamell, så fångade bronslamellen under den upp spetsen.

Genial konstruktion, inte sant.

Mot direkta attacker från handvapen, så skyddade bronspansaret allra bäst, och de två andra fungerade hyfsat.
Det var krigarna eller bågskyttarna som var mest utsatta tillsammans med hästarna, då kusken kunde krypa ihop och hålla en sköld, vilket bågskytten inte kunde.
För strid till fots så var pansar väldigt sällsynt, men egyptierna brukade fjällpansar och läderpansar i viss mån, men faktist verkar de vara först i världen med vadderat pansar. Det var ju allt som oftast varmt i soligt, så att kränga på sig en massa rustning kunde vara väldigt kontraproduktivt.

Infanteriets uppgift under stridsvagnens gyllene era var dessutom att dels forma en en skyddande gruppering där stridsvagnarna kunde omgruppera. Egyptierna verkar faktist ha haft ett mycket bra infanteri, trots stridsvagnens dominans, kanske för att de var tvungna att strida i Nubien i en helt annan terräng, och de hade en lång tradition av infanteristrid.
De använde även sammansatta bågar inom infanteriet, uppblandat med nubiska och libyska bågskyttar med traditionella vapen. Nubierna hade enklare bågar, men var högt skattade för sin träffskicklighet och uthållighet. Men kan nog anta att de agerade mycket som skärmytslare och tog sig in på kortare håll, där deras bågar kunde verka, för att söka skydd i den egyptiska infanterifalangen vid behov.
Egyptierna kom kanske att vara de som drev utvecklingen av den lätta stridsvagnen längst i mellersta östern. De hade inte alltför många, och de kunde inte hålla lika mycket hästar som andra, samt de måste importera mycket av träet. Men deras snickare och trähantverkare var vana att ta tillvara på det material de hade och använda det på bästa sätt, och de vagnar som återfunnits i exempelvis Tuthankhamuns grav är ruggit lätta! Man kan utan vidare bära en vagn!
Vikten ligger på ca 30 kilo!
Så alla de där hällristningsbilderna med folk som bär en stridsvagn, de behöver inte vara gudar. Det går och var meningen att de skulle kunna bäras.

Vid sidan av linjeinfanteriet fanns ett lättare elitinfanteri, "löparna", vars uppgift var att följa stridsvagnarna i strid och ge dem understöd i närstrid samt vid tillfälle attackera stridsvagnar som kom för nära dem. De tog hand om fientliga besättningars vars vagn gått sönder och försvarade sina egna vagnar mot fientliga löpare.

Det verkar som om löparna var en bidragande orsak till att stridsvagnen tappade sin ledande ställning på slagfälten runt 1200 f.Kr, innan kavalleriet kom i verkligt bruk.
Folk utanför högkulturernas område fick ofta arbeta som legosoldater i rollen som löpare, och lärde sig att stridsvagnar var sårbara för lätt infanteri, speciellt om de hade kastspjut att skada ekipagen med. Det kan vara en orsak till att hettiterriket och många andra mindre riken rasade samman vid de så kallade "Sjöfolksinvasionerna". Men Assyrien och Egyptien hade vidmakthållit en stark tradition med linjeinfanteri, och inte endast lätt infanteri, och det kan ha bidragit till att dessa två riken lyckades värja sig.
Egyptiskt linjeinfanteri och bågskyttar var synbarligen viktiga orsaker till att man lyckades slå tillbaka två anfall.
Vid ena tillfället fann man fiendens läger och överrumplade dem, och här kunde de egyptiska vagnarna slutligen komma till sin rätt som förföljare av flyende.
Sedan så har vi det berömda sjöslaget i Nilens mynning, då Egyptierna framförallt verkar ha lurat in fienden i själva deltaområdet.

De om detta. Hursomhelst så var pansaret främst förbehållet eliten. Men plåtrustningarna av brons från Grekland bronsålder verkar faktist ha varit ämnade att bäras av elitkrigare till fots. Experiment visar att de inte var så fruktasvärt tunga att jobba i som man påstått (känner vi igen den missuppfattningen?) men att de defenitivt var för tunga att bäras i en stridsvagn, då denna skulle vara så lätt som möjlig för att inte slita för hårt på hästarna.
Problemet är nämligen det att man inte lyckats få fram en riktigt bra sele för hästar. Det var kineserna som utvecklade det form av seltyg och dragok vi har idag, och hos dem brukades stridvagnen som ett vapensystem mycket längre.
Matti
 
Inlägg: 1752
Blev medlem: 15 augusti 2005, 12:55
Ort: Sweden

Inläggav Todd » 18 juni 2008, 09:49

Denna sida kanske kan var till hjälp:
http://www.larp.com/hoplite/index.html
Todd
 
Inlägg: 726
Blev medlem: 18 september 2002, 10:44
Ort: Sweden


Återgå till Rustningar



Vilka är online

Användare som besöker denna kategori: Inga registrerade användare och 1 gäst

Powered by phpBB® Forum Software © phpBB Group • Swedish translation by Peetra & phpBB Sweden © 2006-2012
Theme created by StylerBB.net
cron