Karaktärsnamn

Historiska sedvänjor, språk, religioner, läror, filosofier och annat som inte har med det materiella att göra.

Karaktärsnamn

Inläggav Fru Katarina » 30 september 2009, 22:19

Håller just nu på att arbeta fram en karaktär från år 1341. Mitt namn är Fru Katarina gift med riddare Herr Knut Haraldsson. Min far hette Per Anders Andersson från Skabersjö. Han var kung Magnus personliga rådgivare och även dennes vän. Nu är min fråga, kan jag heta Fru Katarina Persdotter Knutsson eller enbart Fru Katarina Knutsson? Hur vanligt var det att man tog sin fars namn, i detta fall Per och gjorde om det till Persdotter. Finns det någon med svar eller förslag kring detta ämne?

---------Kallblodstravare såklart!
Fru Katarina
 
Inlägg: 29
Blev medlem: 16 oktober 2008, 21:13
Ort: Sweden

Inläggav Johan Käll » 1 oktober 2009, 00:15

Jag tror vi har en namndiskussion redan nånstans...

Men under den tid du syftar på är patronymikon (och matronymikon) vanligt bruk. Knutsson undrar jag var du får ifrån dock... din far hette väl Per? I alla fall är hon ingen Knutsson, hon är ju en dotter, inte en son.

Annars är det rätt, bara riddare och deras fruar tituleras med herr och fru under denna tid. Borde man inte kunna få fram i dokument vad hon kallades dock? En så närstående person till kungen bör ju ha avsatt spår i diplomatariet.

Johan käll
Albrechts Bössor
www.albrechts.se
Johan Käll
 
Inlägg: 1644
Blev medlem: 28 februari 2003, 01:30
Ort: Sweden

Inläggav Fru Katarina » 1 oktober 2009, 07:06

Tack för ditt svar. I hastigheten [:)] blev det Knutsson, naturligtvis ska det vara Haraldsson efter min man Herr Knut Haraldsson.

---------Kallblodstravare såklart!
Fru Katarina
 
Inlägg: 29
Blev medlem: 16 oktober 2008, 21:13
Ort: Sweden

Inläggav Fru Katarina » 1 oktober 2009, 07:09

Vad jag undrar över är om jag kan bära dubbla efternamn eller enbart Persdotter efter min far?

---------Kallblodstravare såklart!
Fru Katarina
 
Inlägg: 29
Blev medlem: 16 oktober 2008, 21:13
Ort: Sweden

Inläggav Johan Käll » 1 oktober 2009, 12:45

Efternamn som sådant är ett rätt modernt påfund.

Tänk på det som ett särkiljningsnamn om det behövs. Typ, Katarina, Pers dotter. Att du skulle dela namn med din man är inte troligt alla, det är ju HANS särkillnads namn, Knut, du vet Haralds son. Gemensamma efternamn är nått man inte riktigt hade i Sverige. Inte ens Adeln använde de namn vi nu använder på dem. Vi har mest stoppat på dem dessa namn för att hålla reda på dem.

Bo Jonsson Grip omnämns aldrig som 'Grip' Bara som Bo Jonsson (ofta med tillägget 'knape')
De som använder sina 'släktnamn' under denna tid är mest den adel och de riddare som kommer från tyskland. De har egenefternamn som Snakenborg osv. De flesta har dock namn som säger var de kommer från (särskilnadsnamn igen alltså) Von Witzen, Van Helpten, Van Ouwen osv...

Det mest troliga är allstå att du bara är Fru Katarina.... troligen äger du nån gård (som du fått i morgongåva) och kanske då har ett 'av XX' efter namnet.

Så.. detta med namn är inte alltid så lätt ;)

Rent allmänt skulle man kunna säga att det namn som gällde var det vi nu kallar förnamn. Allt annat är lite extra under medeltid. Jag väljer att kalla dem särskiljningsnamn.

Nån annan som har tankar kring detta? Nån Genealolog?

Johan käll
Albrechts Bössor
www.albrechts.se
Johan Käll
 
Inlägg: 1644
Blev medlem: 28 februari 2003, 01:30
Ort: Sweden

Inläggav Rigel » 2 oktober 2009, 10:55

Så, även jag sysslar med en karaktär från samma årtal.
Ställning som Riddare, därav "Herr" Johannes Bergkvist af Hagstad.
Frågan är då, är efternamnet där felaktigt? Bergkvist är ju ett gammalt namn (vad jag vet?), så det borde väl gå att använda? Kanske min släkt inte är svensk mer än ett par generationer tillbaka? Men då är frågan, är det troligt att Bergkvist finns som efternamn utanför Sveriges gränser?
Rigel
 
Inlägg: 51
Blev medlem: 10 september 2007, 11:19
Ort: Sweden

Inläggav Johan Käll » 2 oktober 2009, 15:25

Att ha ett svenskt namn som härstammar från utlandet låter ju konstigt i mina öron. Det borde ju i så fall vara motsvarande 'Berg-Kvist' på tex tyska.

Men, men... det jag tog upp innan är ju bara generellt om hur man funderade på medeltiden. Är det nått man lär sig av att studera medeltid är det små krypen förr i tiden gjorde precis som de ville och inte alls rättar in sig efter de tolkningsramar vi ställer upp kring dem några hundra år tidigare. Så.. visst kanske nån svensk gör sig namn efter utländskt sätt? sätter ett tillnamn som de stora modeskaparna (tyskar) gör i Sverige. Vem vet?

Just 'bergkvist' kan ju också vara ett beskrivande namn från den vapensköld man för (som kanske har ett berg och nån sorts träpinne..) och man använder det som vi nu kastar på familjenamn på svenska riddare för att särskilja dem (tex, Grip, Tre Sjöblad, Trolle osv...)

Namnet följer inte ett mönster för vad JAG skulle säga kännetecknar svenska medeltida namn (svensk är såklart en flytande beteckning under även under 1300-talets sverige). Men det betyder inte att nån inte kanske kunnat heta det.

blev det något klarare?

Troligen inte.. men så är det ju oftast.. det finns inte mycket som är skarp rätt och fel i det här gebitet.. allt handlar om teorier och tolkningar.. Sedan är det bara frågan om vilken av dem man ansluter sig till.





Johan käll
Albrechts Bössor
www.albrechts.se
Johan Käll
 
Inlägg: 1644
Blev medlem: 28 februari 2003, 01:30
Ort: Sweden

Inläggav Olof den gladlynte » 2 oktober 2009, 15:49

Apropå namn: http://www.zenker.se/Historia/Arbogakro ... spraak.htm

Tycker namnet "Katrin fläsk" är rätt käckt.
Olof den gladlynte
 
Inlägg: 307
Blev medlem: 6 mars 2007, 14:06
Ort: Sweden

Inläggav Ostschnitzeln » 3 oktober 2009, 12:02

Som jag har förstått det var det väl först på artonhundratalet man tog sig namn som Bergkvist, Boström och Lindgren. Innan det fick man enkelt nog heta sin-pappas-namnsson.
Ostschnitzeln
 
Inlägg: 32
Blev medlem: 24 februari 2007, 17:19
Ort: Sweden

Inläggav Olof den gladlynte » 3 oktober 2009, 12:21

Inte riktigt så enkelt. Läste du länken?
Olof den gladlynte
 
Inlägg: 307
Blev medlem: 6 mars 2007, 14:06
Ort: Sweden

Inläggav Anna-Carin » 3 oktober 2009, 15:51

Fru Katarina,

Bland släktforskare betraktas patronymikon (och metronymikon) egentligen inte som ett efternamn. Eftersom Katarinas far heter Per <i>är</i> hon helt enkelt en Persdotter, oavsett om hon någonsin <i>kallar sig</i> Persdotter.

Patronymikon började så smått användas som efternamn i stadsmiljö under 17/1800-talet, men gifta kvinnor verkar i stort sett ha behållit sitt flicknamn in på 1800-talet. Vid sekelskiftet 1900 blev det definitivt norm att använda efternamn som ärvdes, och som frun fick vid giftet. Så det är först vid den tiden som Katarina skulle bli en Haraldsson i och med sitt giftermål.
Anna-Carin
 
Inlägg: 102
Blev medlem: 29 maj 2005, 22:43
Ort: Sweden

Inläggav Valdemar Sappi » 3 oktober 2009, 20:28

Släktnamn var något som började avkrävas de som flyttade in till staden på 1800-talet. Men det var till och med så på vissa ställen att den som flyttade tillbaks till landsbygden återgick till att ta namn efter fadern. Så samma person kunde ibland ha ett stadsnamn och ett landbygdsnamn.

Undersökte en vallonsläkt en gång. De tog ofta namnet Ström som del i namnet efter forsarna som behövdes till att driva smedjorna. En person kunde använda släktnamnet. Sen dök det kanske upp igen först tre generationer senare. Samtidigt som brodern förde ett helt annat släktnamn, tex efter farfadern. Nej mycket till släktnamn fanns det inte förrän samma släkt bott några generationer i staden.

På 1300-talet var det mycket få ens av stormäns ätt som använde släktnamn. Benämner man någon som en Gyllenstierna från denna tid t.ex. så skall man veta att det är mycket senare namn. Den som levde då hade ingen aning om att han var en Gyllenstierna eller en Hvide t.ex.
Den enormt mäktiga släkten Hvide som har producerat några svenska drottningar är t.ex. mer av en klan bestående av flera patronyma ätter. De förde ändå samma vapen. Samtidigt som många förde egna personliga vapen. Sonen kunde ändå senare gå tillbaks till Hvidernes berömda tvärrandiga klanvapen.
Först på 1300 stabiliserades det att män av en patrikal ätt förde ett och samma vapen.
Under 1300-talet följde släktnamnen ofta arvet. En mor med rikt arv gav sitt släktnamn till ene sonen.

Många tog namn efter gården. Men Bergkvist låter inte som ett gårdnamn för mig. Låter helt orimligt som släktnamn på 1300-talet i mina öron.

Fru Katarina Persdotter Knutsson är inte heller det rimligt. Persdotter självklart om fadern hette Per. Men Knutsson är knappast ett möjligt familjenamn. Bara möjligt som ett fadersnamn.
Valdemar Sappi
 
Inlägg: 132
Blev medlem: 27 juni 2009, 18:46
Ort: Sweden

Inläggav Valdemar Sappi » 4 oktober 2009, 13:31

Medeltida namntradition ser vi lättast i Danmark där underlaget är rikligt.
Exempel på namntradition från medeltid är namnet Skeele. Det bars först av tre olika samtida personer som tydligen var fränder. En var av den sönderjydska/holsteinska ätten Skinkel, en av ätten Urne och en av den ätt som långt senare blir just släkten Skeel.

Några av de få tidiga ätter som förde släktnamn var just Urne och Skram.
Många namn bars av flera samtida ätter. Som Holck, Munk, Mule, Glob, Pors, Röd, Basse, Juul...

Namn som Krook bars av en rad individer med olika vapen. Möjligen fränder. Utvecklades möjligen till släkterna Krag.

Litle/Lille bars av de som hade samma namn som sin far.
T.ex. Lage Lagesen tycks ofta ha blivit till Lille Lage som barn och Lage Litle som vuxen. Några få förde Litle som släktnamn.

Hur ovanligt det var med släktnamn kan man se på det att av de främste under 12- och 1300-talet. Drotsen, marsken, stallaren, geldkären. Av dom var det i stort sett bara de som vandrat in söderifrån som bar släktnamn. Några bar egna individuelle tillnamn som ibland blev till släktnamn. Som Galen eller Stygge inom Hvide-klanen.

Under tidigt 1300-tal var gårdsnamn vanliga som släktnamn. Två helbröder hade <s>ofta</s> ibland olika namn efter sina gårdar. Som Hegedal och Staverskov. Trots att både tidigare och senare generationer av just denna ätt förde namnet Kid då och då.

De flesta medlemmar av de ätter som var kända under släktnamn <b>förde ändå inte sitt släktnamn</b>. Som i t.ex. massor av medlemmar i uradelsätterna Urne och Skram.
Valdemar Sappi
 
Inlägg: 132
Blev medlem: 27 juni 2009, 18:46
Ort: Sweden

Inläggav Ostschnitzeln » 4 oktober 2009, 16:07

Tillnamn hit och dit, som fortfarande är epitet. Vad jag menade var att de betydelselösa namnen vi alla bär nu är ett senare påhitt.
Ostschnitzeln
 
Inlägg: 32
Blev medlem: 24 februari 2007, 17:19
Ort: Sweden

Inläggav Valdemar Sappi » 4 oktober 2009, 16:22

Det som är kul är det som är rätt.
För en del av oss är det mest kul när det blir riktigt rätt. [8D]
Valdemar Sappi
 
Inlägg: 132
Blev medlem: 27 juni 2009, 18:46
Ort: Sweden

Nästa

Återgå till Kulturer



Vilka är online

Användare som besöker denna kategori: Inga registrerade användare och 1 gäst

Powered by phpBB® Forum Software © phpBB Group • Swedish translation by Peetra & phpBB Sweden © 2006-2012
Theme created by StylerBB.net
cron