Saga mot Verklighet

Man skulle kunna säga att det viktigaste som krävs av ett scenario är att deltagarna får vad de förväntar sig. Det gäller därför att vara utomordentligt tydlig med vad det är för en typ av handling ens lajv har och vad deltagaren får göra och uppleva i de olika rollerna.

När man gör sin grundläggande historia bör man lämna ut så mycket information som möjligt om de konflikter alla på lajven känner till. Det går nästan inte att skriva för mycket. Det spelar ingen roll om man har bäddat in en massa suveräna spelupplägg i handlingen om inte deltagarna känner till dem. Observera att detta inte alltid gäller när man arrangerar kampanjlajver, då intriger måste kunna räcka över flera evenemang. För att inte historien ska riskera att köra fast kan det där vara bra att hålla vissa aspekter av handlingen dolda. Är lajven inte en del av en kampanj finns det däremot ingen anledning att göra det. Våga skriv ut vad lajvens handling går ut på. En bra liknelse är baksidestexten på en videofilm. Man läser den i videobutiken när man tänker hyra film och får därigenom reda på vad filmen handlar om. I de allra flesta fall kan man också utifrån baksidesbeskrivningen ganska långt gissa sig till vad som kommer utspela sig i filmen, men man hyr den i alla fall, eller snarare tack vare det, tittar på den och uppskattar den. Om den bild som utmålades inte visar sig stämma blir man besviken.

En vanlig ingrediens i sagor och sägner är den tydlighet om gott och ont och den övriga polariseringen i alla problem som inte finns egentligen i vår verkliga värld. Man vet alltid vem som är ond och vem som är god, något som ofta motiverar och rättfärdigar att hjälten använder våld mot sina motståndare. En lajv är svår att genomföra på det sättet eftersom man har lika många potentiella hjältar som man har deltagare. Det är fortfarande mycket viktigt att man är tydlig med var de andra grupperingarna befinner sig statusmässigt och vilka relationer de har till varandra. Det vi menar är att en av de viktigaste delarna i en fungerande dramaturgi är att alla deltagare känner sin plats i scenariot och kan agera utifrån det samt att de kan identifiera de andra deltagarnas platser i relation till sin egen.

Under Nyteg hade vi av denna anledning i grundhistorien etablerat ett antal grundläggande konflikter som var mer eller mindre orubbliga. Vi hade publicerat dessa i vårt sista utskick och uppmanat alla spelare att ha en åsikt i alla konflikter där de var inblandade (utskick tre sid 10). Dessa konflikter hade vi kategoriserat som nivå ett eftersom inte spelarna skulle kunna lösa dem under lajven (se nedan under rubrik 9.2.1). De var tydliga för alla deltagare utifrån den dynamik vi eftersträvade.

Det är viktigt att man redan i första utskicket kan ge deltagaren en bild av vad han eller hon kommer att få göra och sysselsättas med beroende på vilken roll han eller hon får. Erfarenheten visar att om deltagarens förväntningar på rollen infrias spelar han eller hon den oftast bättre. Dessutom upplever samme deltagare lajven som lyckad och rolig.