Saga mot Verklighet

När man skriver till en markägare är det mycket viktigt att man framstår som seriös och visar att man klarar av att genomföra det man åtar sig. Ett välformulerat brev tillsammans med en projektbeskrivning är bra. Det är ännu bättre om man kan ha goda referenser från sina egna eller sin förenings tidigare evenemang och/eller andra etablerade organisationer bakom sig. Att tänka på är att ett evenemang med fler än 100-150 personer oavsett verksamhet innebär en stor påfrestning för skog och mark, speciellt om det inte sköts väl. Därför är alla markägare måna om att försäkra sig om att arrangörerna är medvetna om de problem som evenemanget innebär och om att de gör allt för att minimera belastningen på området. Detta oavsett om det rör sig om scoutläger, orientering eller lajv.

Det är viktigt att ni så noga som möjligt beskriver den aktivitet lajven innebär på området. Beskriv hur ni kommer lösa praktiska frågor som sanitet och transporter. Om ni inte är välorganiserade och genomtänkta på sådana områden är det mycket negativt. Ta vidare upp om vägar kommer att behöva spärras av under spelet och om (era) bilar och lastbilar kommer att köra genom området eller inte, vilka delar av skogen ni har tänkt använda och var lägren kommer att vara belägna etc. Något att tänka på är att det inte bara är speldagarna som räknas som aktivitet på området i markägarnas ögon. En femdagarslajv med en förberedelsedag och en nedpackningsdag innebär ett enveckasevenemang för dem. Var ärlig med vad den totala aktiviteten på området innefattar, de märker det säkerligen inom tid i alla fall och då kan det vara skadligt för lajvrörelsen i längden att inte varit 100% öppen. För säkerhets skull behövs ofta även en kort beskrivning av vad levande rollspel är - tyvärr är det ju långt ifrån klart för alla. Att vara ute i god tid är en stor fördel. Om man sätter sig in markägarens situation blir det ganska uppenbart att några som har ett år på sig att planera för ett 500-personersevenemang kommer att klara det bättre än de som bara har en månad, om alla andra faktorer är likvärdiga.

När det gäller avspärrningar kan det vara bra att veta att en markägare har rätt att stänga alla sina privata vägar för motortrafik. Något en markägare däremot inte kan göra är att sätta allemansrätten ur spel, hur stor hyra ni än skulle betala för området.

Vi har på senare tid tyvärr fått det intrycket att en felaktig bild har uppstått inom lajvrörelsen av att markägare på något sätt generellt skulle vara negativa till lajv som företeelse. Vår tolkning av de problem som många arrangörer har haft med att få områden är att orsakerna till svårigheterna inte ligger hos markägarna utan hos arrangörerna själva. Det finns ingen plikt som säger att en markägare automatiskt ska ställa upp med område till några dåligt planerade och dåligt organiserade lajvarrangörer. Speciellt inte om de redan gjort det en gång och utsatts för orimligt slitage och nedskräpning. Det är med andra ord upp till oss i lajvrörelsen att bli bättre på att ta hänsyn till den natur vi brukar. Visst har vårt rykte redan åkt på en del smällar men ännu är det inte försent att vända trenden! Egentligen är det otroligt tragiskt att lajvare - spelare som arrangörer - sköter sig dåligt i skog och mark. Istället för att ett rykte om att vara nedskräpande borde vi kunna skapa ett rykte om att alltid lämna ett område i bättre skick än det var när vi kom. Innan spelet är det ju brukligt att gå rundor på området för att rensa bort allt modernt skräp. Om vi sedan ser till att ta med oss allt vi själva tagit dit så skulle en sådan bild kunna bli verklighet inom några år. Läs mer om viktiga saker att tänka på rörande områdesskötseln i styckena 6.3. 6.4 och 6.5.

Tyvärr finns det många privata markägare som helst säger nej till allt, må det vara lajv, orientering eller klassresor. Som tur var ägs de flesta för stora lajver passande områdena av skogsbolag. Men i framtiden kanske vi kan ha skapat en så bra bild av lajvare att även de mest trilskna blir beredda att upplåta områden.