www.annas.se):</i>
Pepparkakans historia
Nunnorna i Vadstena åt pepparkakor
Det finns noteringar från 1444 om att nunnorna i Vadstena bakade och åt pepparkakor för att underlätta matsmältningen. Det var de många kryddorna som lindrade nunnornas magbesvär. På den tiden ingick förutom de traditionella kryddorna kanel, ingefära och kryddnejlika även peppar, kardemumma, anis, fänkål, cederolja, citron- och pomeransskal i degen. Som sötningsmedel användes honung.
Vita pepparkakor i julgranen
Om man bakar vita pepparkakor kan man måla dem i glada färger och hänga i julgranen, i fönstret eller använda som placeringskort. Seden är gammal och har tyskt ursprung. Tyskar som flyttade in till södra Sverige under Hansatiden på 1200-1300-talet tog med sig traditionen hit.
Pepparkakskonst i Tyskland
I 1300-talets Tyskland fanns det konstnärer som samtidigt var pepparkaksbagare. De skar ut pepparkaksformar i trä och formade vapensköldar, barockkungar, trumslagare, ryttare, porträtt, sigill och religiösa motiv. Man tryckte ned deg i formarna och gräddade vackra motivkakor.
Kung Hans pepparkaksmedicin
Svensk-norsk-danske kungen Hans, som regerade 1497-1501, blev ordinerad pepparkakor av sin doktor. Anledningen var att kungen ofta var på uselt humör, och det var en allmän uppfattning att man blev glad av pepparkakor.
Medeltida pepparkaksbagerier
De första uppgifterna om pepparkakor som handelsvara kommer från 1500-talet, då de såldes i klosterapotek och bagerier i de svenska städerna, men också på marknader och torgdagar. Enligt bevarade import- och lagerlistor importerades också färdiga pepparkakor, framför allt från Nürnberg som var ett viktigt centrum för den medeltida pepparkakstillverkningen.
När pepparkakan blev julkaka
Från början var pepparkakan en året-runt-kaka som ofta såldes i medicinskt syfte. Först på 1800-talet blev pepparkakan en julkaka, troligen beroende på att allmänheten då fick möjligheter att köpa både socker och mjöl. Till jul ställde man alltid till med storbak av allehanda favoritbröd.
Pepparnötter - medeltidsgodis
Av deg som blev över vid pepparkaksbaket rullades förr små kulor som gräddades och kallades pepparnötter. Dessa var en populär godissort bland barnen på medeltiden.
Jäsningsmedel i pepparkakor
De flesta av dagens pepparkaksrecept har bikarbonat som jäsningsmedel. Förr användes andra medel för jäsning, exempelvis pottaska, sal tartari och hjorthornssalt (som finns att köpa än idag och ingår i äldre pepparkaksrecept). Ordet pottaska kommer från beredningsmetoden, dvs man gjorde den av trämassa i grytor.
Flera slags pepparkakor
Det man normalt menar med pepparkakor är de små, utstansade, figurer som gräddas hårda och kan förvaras länge i kakburk. Förr var det dock lika vanligt med en tjock variant som bakades av medeltida munkar och innehöll mycket honung och peppar.
Är det peppar i pepparkakor?
I dagens pepparkakor finns ingen peppar, men det blandades peppar i de medeltida pepparkaksdegarna. På den tiden var peppar en av de viktigaste handelsvarorna från Orienten.
Att pepparkakan heter pepparkaka kan också ha sin förklaring i att peppar var det folkliga namnet på alla exotiska kryddor och att man egentligen menade kryddkaka när man sa pepparkaka.
Kryddorna i dagens pepparkaksrecept är kanel, ingefära och kryddnejlika. I många äldre recept ingår även muskotblomma och paradiskorn, en ingefärsväxt från Västafrika med en pepparliknande smak. Andra kryddor som ibland finns med i pepparkaksrecept är kardemumma, fänkål, anis, pomerans, citronskal, cederolja och - peppar.
<i>Inte för att det är så detaljerat, men det är kanske en uppmuntran att söka vidare i alla fall!</i>Statistik: Postat av Annika B — 21 september 2004, 13:24
]]>