________________________
...och et skitstort svärd!
Statistik: Postat av Sunniva Saksvik — 27 februari 2011, 00:38
]]>
fast folköl och starköl har oftast mer arom/smak att tillföra maträtten, och som redan skrivits, alkoholen dunstar bort
<hr height="1" noshade id="quote"></font id="quote"></blockquote id="quote">
...så då är det också bättre att ett mustigt mörkt öl istället för ett ljust "vattnigt"? hur noga är det, är det som med vin i maten? där tycker jag det är ganska egal, man kan ha i lite vad som, liksom?
Statistik: Postat av gralto — 19 januari 2011, 14:27
]]>
]]>
/Vix.
Statistik: Postat av Vix Hq — 26 augusti 2009, 11:30
]]>
Statistik: Postat av Hamnede — 25 augusti 2009, 20:54
]]>
]]>
Kan inte tänka mig att alkoholen skulle spela nån som helst roll för smakens skull då alkohol förångas nånstans runt 80-90 grader.
Annars så tror jag nån av dina föräldrar kan tänka sig att köpa ut öl åt dig om du berättar vad du har tänkt att göra med dem.
Lycka till från en viking som inte heller alltid vart myndig.
Statistik: Postat av Rabies — 23 augusti 2009, 21:28
]]>
]]>
]]>
Forøvrig mener osteologene å finne bevis for at svinekjøtt, i form av fleskesider, ble importert til Trondheim i middelalderen. Dette bygger de på at det finnes en klar overvekt av ribbein fra gris i materialet. Minst en forsker har antydet at disse fleskestykkene ble importert fra Danmark, uten at jeg helt har funnet hvorfor han mener det.
Statistik: Postat av Sunniva Saksvik — 22 juli 2006, 11:52
]]>
Interessant forskel på Norge og Danmark! Den opfattelse jeg har fået af fordelingen af vikingetidens kødforbrug har svinekød på førstepladsen og oksekød på anden pladsen.
Citat fra "Vikingernes Aros":
"Kød til Aros-markedet.
Affaldslagene i landsbyen rummede store mængder velbevarede knogler. De giver et usædvanligt godt indblik i husdyrholdets sammensætning og viser desuden, at mange dyr er blevet slagtet på stedet. Der har nok været god afsætning for kød på markedet inde i Aros, kun syv kilometer væk.
I knoglematerialet fra de slagtede dyr udgør svin 42%, kvæg 31%, får og ged 21% og hest 4%. Undersøgelser af knogler viser endvidere, at kreaturene blev slagtet i en ret sen alder. Sandsynligvis har de først skullet gøre nytte som trækdyr og malkekvæg. Også de leste heste er slagtet som fuldt udvoksede. De er nok primært blevet brugt som trækdyr og rideheste. Svin, får og geder er derimod slagtet, før de var fuldt udvoksede. Her har der først og fremmest været tale om kødproduktion."
Lige nu kan jeg ikke huske hvor jeg har det fra, men det stemmer nogenlunde overens med det jeg ellers har set.
Måske ligger forskellen i landskabet? I middelalderen (måske også i vikingetiden?) var det almindeligt at svinene gik for sig selv i skoven og for en står del blev opfedet på olden (frugterne fra eg og bøg). Måske har det været lettere at have svin i Danmark end længere nordpå?
Karin C
Statistik: Postat av karin c — 21 juli 2006, 13:30
]]>
<hr height="1" noshade id="quote"></blockquote id="quote"></font id="quote">
Det stemmer. Osteologiske (dvs. telle bein av dyr fra avfallsgroper) analyser fra norske funnsteder (Trondheim/Bergen/Oslo) viser at oksekjøtt (nöt) var det klart vanligste, med mellom 70-90% overvekt. Gris utgjør bare en liten del av funnene, opptil 10%, avhengig av sted og periode.
Når det gjelder bruk av fra fugl og fisk, er dette vanskeligere å anslå, da beina fra disse dyrene er mindre, og nedbrytningen av dem er mer omfattende. De faktiske tallene fra osteologien kan derfor gi et skjevt bilde av buken av disse dyrene til mat. Dette gjelder særlig fisk, hvor mindre arter kan ha blitt helt nedbrutt siden middelalderen.
Samtidig drømte jo middelaldermennesket om forjettede land hvor stekte griser løp omkring...
Når det gjelder koking/steking, er det artig å merke seg at i for eksempel Rigstula fra Eddaen serveres det kokt mat i de lavere stendene, mens rikfolket har stekt. Generelt i den norrøne litteraturen ser man at i de eldre tekstene (feks Edda igjen) er maten ofte kokt, mens i en del mer høymiddelalderske tekster forekommer stekt mat oftere. Stekt mat er med andre ord klart forbundet med høykultur, og med eldre kultur.
Statistik: Postat av Sunniva Saksvik — 18 juli 2006, 12:48
]]>
Vi har gravat med salt, socker och libbsticka under 1 dygn, därefter har vi halstrat den med skinnsidan nedåt över kolbedd. Vi har serverat detta med honung- och ingefäraglacerade rotsaker och en färskoströra med getost och honung, salt och peppar.
Vi har många roliga recept som vi laborerat fram för att få en vikingatida smak oc atmossfär.
Med vänlig tanke tecknat
Anders "Bodvar" Westin
Statistik: Postat av Bodvar — 17 juli 2006, 08:06
]]>
IMHO så bör du nog pensla med kryddor för att smaksätta köttet, rökning var (och är) en konserveringsmetod framför allt annat.
Om man idag köper en hel gris att grilla är de ofta rökta av, i brist på bättre term, säkerhetsskäl. Folk tenderar till att räkna väldigt galet när det gäller att grilla hela grisar och rökningen tar, som jag fått det förklarat för mig, kål på ev. trikiner.
Jag minns fortfarande den midvinterfest som juristerna på SU höll för en herrans massa år sedan. Grabbarna som hade planerat var lite väl optimistiska så de tände grillen fyra timmar innan middagen skulle serveras. Att de sedan eldade med kol för att sedan skapa en bädd av stockar för längre grilltid gjorde att det tog ca 1 timme innan de kunde börja grilla. Hög höjd på gallret utan sidoskydd i blåst bidrog till att ytterligare dra ner effekten av grillningen.
Svålen hade fått färg men köttet var i stort sett rått och smakade som rå bacon.
Ha det...
/Angus
Statistik: Postat av Angus Maciomhair — 17 juni 2004, 07:01
]]>
]]>