Är kanske ute på hal is här, men är inte folkdräkterna någon slags 1900-tals konstruktion, eller möjligtvis från det sena 1800-talet? de är väl ett resultat av någon form av nationalism?
/Uffe
<hr height="1" noshade id="quote"></blockquote id="quote"></font id="quote">
Nu blir det kanske OT, men som folkdräktsfantast tycker jag att du ställer en berättigad fråga här. När man talar om folkdräkter brukar dräktforskarna dela in dem i tre kategorier:
<b>Dokumenterade </b>- Lokalt särpräglade och mer eller mindre ålderdomliga dräkter som historiskt sett använts av allmogen och som finns väl dokumenterade. Historiskt sett var dessa dräkter ganska varierade och såg olika ut beroende på årstid, civilstånd etc. Idag bärs oftast mer eller mindre standardiserade varianter av dessa.
<b>Rekonstruerade </b>- Dräkter som används inom en bygd som bygger på bevarade, autentiska plagg som burits av allmogepersoner. Historiskt sett behöver dessa inte ha varit lokalt särpräglade, men är ju ändå knutna till bygden.
<b>Komponerade </b>- Nykonstruerade (oftast under 1920- eller 1950-talet då hembygdsintresset var stort) dräkter utan historisk föränkring, men som är utformade efter idealbilden av hur allmogens dräktskick såg ut.
Egentligen är det bara dokumenterade dräkter som bör kallas folkdräkt, och kanske vissa rekonstruerade. Komponerade dräkter brukar lämpligen benämnas "bygdedräkt". Sedan har vi ju den s.k. nationaldräkten eller Sverigedräkten som designades i början av 1900-talet av Märta Jörgensson då intresset för nationella symoler var stort. Vi har också en del "landskapsdräkter" som mestadels är komponerade/nydesignade (med undantag för Blekingedräkten och Upplandsdräkten som går tillbaka på gamla plagg)
De flesta dräkter som används idag i Sverige är annars rekonstruerade. Vid sidan av dessa finns det ganska många dokumenterade dräkter (främst från områden där allmogen levde på ett ålderdomligt sätt långt fram i tiden som i Dalarna, Hälsingland och Skåne) samt ett antal komponerade.
När nationalismen var stor kring förra sekelskiftet var man också mycket intresserade av inhemska folkdräkter, som ofta benämndes "nationaldräkter". Men man intresserade sig alltså för genuina allmogedräkter, inte nykonstruktioner. När Artur Hazelius började samla in dräkter till sin samling i Nordiska muséet och senare till skansen var det alltså autentiska dräkter som han skaffade, sydda och använda av allmogen. Eftersom det i början av 1900-talet endast var på vissa håll i Dalarna som det folkliga dräktskicket ännu var levande blev Dalarna ganska överrepresenterat i samlingarna. Men den stora vågen av rekonstruerade och komponerade folkdräkter skedde först ett par decennier in på 1900-talet och hembygdsföreningarna och folkdanslag skapade intresse för lokala symboler. Det handlade då alltså mer om lokalpatriotism och hembygdskänsla än egentlig nationalism.
Men man ska vara medveten om att vi i Sverige faktiskt har ett intressant och värdefullt kulturarv i våra bevarade dräkter. Såvitt jag vet har vi i Sverige faktiskt fler dokumenterade (alltså genuint historiska) dräkter än Norge, där ju dräktintresset är omåttligt stort. Det är mycket tråkigt att intresset för våra dräkttraditioner är så litet som det är idag. Begreppet "knätoffs" är ju sedan länge ett etablerat nedsättande skällsord som anspelar på att dräkt skulle vara något töntigt, och tyvärr stöter man ofta på den felaktiga uppfattningen att våra dräkter enbart skulle vara nationalromantiska konstruktioner utan historisk förankring (inget illa menat Vargman). Den uppfattningen är sprungen ur den okunskap som är resultatet av det låga intresset och det låga anséendet för dräkter i vårt land.
Tillbaka till huvudämnet:
Poängen är att i olika tider, på olika platser, har man tolkat modeströmmarna annorlunda. Därför har lokala moden ibland uppstått, såsom allmogens folkdräkter eller i ett fåtal fall lokala hovmoden. Medan den jämförelsevis isolerade landsbygdsbefolkningen gärna bevarat gamla särpräglade drag i sina kläder under längre perioder, har den mer internationellt beresta överklassen och borgarklassen snabbare antagit nya modedrag.Statistik: Postat av Djingis Khan — 18 januari 2008, 14:19
]]>