]]>
för övrigt:
drusi (Söderwall) ( drosse), m. [Sv. dial. dråse. N. drose. Äldre Dan. drosse] L. hög af tröskad säd. thz är ey meer liknande widh sannindena än . . . eth sädhes korn moth helan drossan ällar laaren LfK 125.
drusi (Söderwall suppl.), m. L. — *drusagumper ( drosa-), m. öknamn på en person som stulit från en hög av tröskad säd. Se Lidén, Ark. f. Nord. Fil. 13: 33. si . . . domestico furto e gruanofum aceruo sic triturato, quocunque modo vel ingenio aliquid ablatum fuerit, vlx vila emenda oblata fur ille, licet rarissimus (patria appellatione drosagump dictus) sine graui supplicio absolui solet Ol. Magnus Hist. de gent. sepentr. l. 13 c. 7.
Drusi (Schlyter), n. (N. drose) hög af tröskad men ännu harpad säd, prov. dråse. Någon annan bem. af d. o. lär icke känd;¹ denna synes dock ej kunna förklara orden: ganger a -sa aldin full svin, ÖG.*, där fråga är om något slags skada som görs af ållonsvin.
Enligt fornsvensk lexikalisk databas.
Statistik: Postat av Johan Käll — 7 december 2007, 11:47
]]>
Så, har jag förstått rätt att <i>gump</i> som ett ensam ord betyder rumpan, backen eller tydlig och <i>drosa</i> ung flickan men i sammansatt ord <i>drosagump</i> har (eller har haft) de tillsammans betydelse av en sädestjuv? Betydelsen som kan <b>inte</b> hackas ihjäl liksom drosa=säd, gump=tjuv?
...Usch jag känner mig dumt [:I]
Statistik: Postat av MirkaT — 7 december 2007, 08:55
]]>
Därav skälsaspekten eller nått[?]
www.runristare.ax
Statistik: Postat av Runristaren — 6 december 2007, 14:06
]]>
/Martina
Statistik: Postat av Martina — 5 december 2007, 23:12
]]>
/Todd
<hr height="1" noshade id="quote"></blockquote id="quote"></font id="quote">
På flere norske dialekter har vi ordet "drok" eller "dråk", av norrønt "dros" = ung jente. Drosa kan være bestemt form eller kanskje helst genitiv?
Statistik: Postat av Sunniva Saksvik — 5 december 2007, 22:53
]]>
Statistik: Postat av MBN — 5 december 2007, 20:19
]]>
Tack för svar, Todd! Tyvärr det är just precis samma "gump, i öknamnet drosagump, om
sädestjuvar," som jag försöker översätta till finska (eller engelska, tyska och norrsamiska). Finns inte i de ordböckarna (mest svenska-finska) jag har funnit för de är mest fråm 1900-talet och håller inga 1300-talets ord
.<hr height="1" noshade id="quote"></blockquote id="quote"></font id="quote">
Jag förmodar att gump betyder ändan/baken, har för mig att man säger gump i Skåne om just baken. Vidare står det ju i runeberg att det handlar om ngt välvt eller rundat. Samt "drosa" kanske är "drösa" vilket har med fröspridning att göra.
Vilt spekulerande så torde översättningen bli: "fröspridnings rumpa" [:D]
/Todd
Statistik: Postat av Todd — 5 december 2007, 16:02
]]>
.Statistik: Postat av MirkaT — 5 december 2007, 15:38
]]>
Hej! Kan någon ge mig exact betydelse till angabak/drosagump/sädestjuv? Jag har tänkt den kunde vara nån som stjälar säd (eller tydlig) dvs 'seedstealer', vad säger ni? Jag läste att termen angabak eller sädestjuv används i 1300 lager; finns det nån annan källa en Gudrun Wesnerts bok? Försöker ta reda på om -gump i drosagump kunde betydä tjuv.
<hr height="1" noshade id="quote"></blockquote id="quote"></font id="quote">
Kanske kan var till hjälp: http://runeberg.org/svetym/0298.html
/T
Statistik: Postat av Todd — 5 december 2007, 15:12
]]>
]]>
Statistik: Postat av Peter — 8 april 2007, 20:42
]]>
Under mitt mathistoriska letande, där jag tittade efter pastans rötter, hittade jag en notis från det medeltida Italien (pre-Marco Polo, märk väl!!) där en man fått öknamnet ”maccherone”, alltså ”makaronen”. Sammanhanget var sådant att öknamnet sannolikt ville antyda att mer än så hade han inte i brokorna. [:I]
<hr height="1" noshade id="quote"></blockquote id="quote"></font id="quote">
Fantastisk! [:D]
En term i samme kategori finnes i Edda, nemlig "okkr". Odin, forkledd som ferjemann, slenger det til Tor når de står på hver sin side av elven og Odin nekter å ro ham over. "Ble du våt på okkr'en din nå?" sier han. Samme ordet finnes i Volundarkvida, når kongsdatteren innrømmer til far sin at hun har hatt en "okkr-stund" med Volund. Hvis man skal trekke en parallell til nyere Islandsk språk, betyr okkr visstnok noe som er veldig kort.
Jeg skrev i sin tid min MA dissertation om krangling og utskjelling i middelalderen, nærmere bestemt om engelske flytings og nordiske senna/mannjavnadr. Fornærmelsene man finner der sorteres vanligvis inn i følgende kategorier (de fleste for menn):
- Du er feig ("du satt hjemme mens jeg gjorde bragder")
- Du er kjønnsløs (ergi)
- Du er en kvinne ("du melket kyrne")
- Du blir pult av meg/et dyr (=du er kvinne)
- Du er promiskuøs (bare for kvinner)
- Din mor/kone/datter/søster er promiskuøs. ("Jeg lå med kona di")
- Jeg skal banke deg.
En fornærmelse jeg liker spesielt godt, er den Loke slenger til Tyr i Lokasenna;
Når du var tatt til fange av ni jotunkvinner, brukte de munnen din som tissepotte (hlanntraug).
Den har liksom alt; ikke bare er guden overmannet av jotner, de er også kvinner (at det er ni av dem betyr bare at det er ni ganger så fornedrende, pussig nok). Det med tissepotten er på en måte selvforklarende.
Statistik: Postat av Sunniva Saksvik — 4 februari 2007, 12:27
]]>
Har inte ni norrmän något lika gammalt eller närapå gammal skällsord om svenskar?
Skulle kunna vara en kul och klädsam inledning till ett handgemäng på 12-1300-talet...
Statistik: Postat av Matti — 3 februari 2007, 14:52
]]>
I Gudrun Wesnert bok om 1300-talet radar hon upp några, vissa redan nämnda här:
Gortjuv=slakttjuv
Agnabak=sädestjuv
Horkona
Skökoson
Lumpehund
Trollkarl
skamsäck
stympare
bredmun
fyllmärr
rackare
korpmat
kasevarg=mordbrännare.
Jag kan inte verifiera var hon fått dem ifrån, men de kanske är till någon hjälp.
/Anders
Statistik: Postat av Anders Lindkvist — 3 februari 2007, 12:25
]]>