Historiska världars forum

Jag undrar bara hur många här som har ringbrynja, är det ngn som använder "butted maille"? Blir jag utskrattad om jag kommer till Visby medeltidsvecka i en hauberk av onitade ringar? Fast på skoklosterspelen såg jag en del personer som hade onitad "butted maille"...

/DK M

De flesta ringbrynjor man ser är "butted". Inkl en som jag trodde var nitad... Fast vid närmare inspektion visade den sig vara gjord av platta ringar... Såg helt ok ut.

Nitade brynjor till överkommligt pris har bara funnits de senaste åren, så än så länge så är det väl bara grupperna med de högsta kraven på utrustning som kräver nitade brynjor. Kan faktiskt inte minnas att jag sett en nitad brynja mer än nån enstaka gång.

/R

Inte kommer du att bli utskrattad inte [:)]

De flesta som håller på med levande historia vill nog ha utrustning som är så autentisk som det bara går. Nu är det ju dock så att detta ställer ganska stora krav på den som tillverkar prylarna. En nitad brynja t.ex. kräver ju ett städ, en eld eller gaslåga att värma ringarna i, diverse tänger etc. och bor man då (som många gör i dag) i en liten lägenhet med pappersväggar är det ju inte så lätt att få plats med detta. Dessutom brukar inte grannar och hyresvärd gilla att man hamrar och slår på ett städ hela kvällarna.

Kort sagt, alla gör så gott de kan efter de förutsättningar de har och det tror jag även de mest inbitna entusiasterna av levande historia har förståelse för.

Dessutom... Gör du brynjan av järntråd så blir den ju i alla fall lite mer "autentisk" än om du använder fjäderstålsringar [;)]

MVH:

// Tobbe! (som från början hade tänkt slå på stort och göra en nitad brynja men fick böja sig för omständigheterna och göra en "fuskbrynja" med enbart slutna ringar istället).

Aha, man översätter "butted maille" med Slutna ringar - låter rimligt. Ja ringarna är av blånerad järntråd, så lite bättre än fjäderstål är det nog. Dock blir brynjehuvan gjord i fjäderstål, 8 mm:s ringar. Jag hoppas att det gör den tät nog, för jag tillverkade först en brynjehuva av 13 mm:s fjäderstålsringar, vilka var på tok för stora och resultatet blev en mycket gles och orealistisk ringväv. Men 8 mm ger bättre resultat vad jag förstått. Sedan, varför sägs slutna ringar väga mer än nitade ringar?
MvH

/DK Micke

En nitad brynja _kan_ vara lättare för att man kan använda sig av tunnare tråd och ändå ha bättre hållfasthet än en onittad dito. Detsamma gäller vid olika materialval, en onitad fjäderstålsbrynja kan göras lättare än en gjord med vanlig järntråd.

/R

Varför skulle "järntråd" vara bättre än "fjäderstål"

<blockquote id="quote">quote:<hr height="1" noshade id="quote">Originally posted by Ambrogio

Varför skulle "järntråd" vara bättre än "fjäderstål"
<hr height="1" noshade id="quote"></blockquote id="quote">

Naturligtvis så kan man inte säga att det ena materialet är bättre än det andra. Det hela handlar, som så många gånger annars, om tycke och smak. Att jag sade att järntråd var "lite mer "autentisk" än fjäderstål berodde på att järnringar var det material man använde på medeltiden. Vilket år fjäderstålet uppfanns vet jag inte (är ute på lite djupt vatten här) men det var betydligt senare.

Både järntråd och fjäderstål har både för- och nackdelar.

- - - - - Järntråd - - - - -

Fördelar:

<ul>
<li>Lätt att få tag på - finns i närmaste järnaffär.</li>
<li>Billig - kostar ca 70 - 80 kr. för 5 kilo.</li>
<li>Valfrihet - man kan själv välja vilken diameter man vill ha på ringarna.</li>
</ul>

Nackdelar:

<ul>
<li>Tidsödande - Kräver att man själv gör sina ringar.</li>
<li>Är ej självslutande - man får sluta varje ring för hand.</li>
<li>Är ofta tyngre än fjäderstålsringar.</li>
</ul>

- - - - - Fjäderstål - - - - -

Fördelar:

<ul>
<li>Kommer som färdiga ringar - man slipper göra egna.</li>
<li>Lätt att foga samman - man behöver endast en låsringstång.</li>
<li>Starka - en ring som glider upp sluter sig själv.</li>
</ul>

Nackdelar:

<ul>
<li>Finns endast i ett fåtal storlekar.</li>
<li>Betydligt dyrare än järntråd.</li>
<li>Kan vara krångliga att få tag på.</li>
</ul>

// T. [:)]

Tja, det beror ju lite på vad man menar med fjäderstål... per definition ett stål man kan använda till fjädrar pga sina fjädrande egenskaper. Alltså ett kolhaltigt stål som kan härdas och anlöpas för att få en fjädrande funktion... som en svärdsklinga...
Fast utan slagg.
Däremot kan man ju anta att det var betydligt enklare att tillverka en brynja i järntråd och sedan sätthärda den än att försöka slå hål i den betydligt hårdare ståltråden.
Härdningsmetoderna är många och i fallet med sätthärdning fullt applicerbart på färdig brynja.
Personligen anser jag fjäderringarna vara ett gott alternativ om man inte har tid, möjlighet eller kunskap att nita sin brynja.
Men jag förstår vad du menar med autentisk!

<blockquote id="quote">quote:<hr height="1" noshade id="quote">Originally posted by Ambrogio

Tja, det beror ju lite på vad man menar med fjäderstål... per definition ett stål man kan använda till fjädrar pga sina fjädrande egenskaper. Alltså ett kolhaltigt stål som kan härdas och anlöpas för att få en fjädrande funktion... som en svärdsklinga...
Fast utan slagg.
Däremot kan man ju anta att det var betydligt enklare att tillverka en brynja i järntråd och sedan sätthärda den än att försöka slå hål i den betydligt hårdare ståltråden.
Härdningsmetoderna är många och i fallet med sätthärdning fullt applicerbart på färdig brynja.
Personligen anser jag fjäderringarna vara ett gott alternativ om man inte har tid, möjlighet eller kunskap att nita sin brynja.
Men jag förstår vad du menar med autentisk!
<hr height="1" noshade id="quote"></blockquote id="quote">

Okej, jag erkänner mig besegrad [:)] Eftersom det är helt tydligt att du kan mycket mer om det här med metall än vad jag kan så tänker jag inte försöka argumentera om det [;)]

Jag var mest intresserad om det fanns nån speciell idé som jag inte visste om!
En bra kille att prata med om man vill vetamer om material är Ralph Snel, han hade en mycket schysst föreläsning i Visby, med flera praktiska försök kring hållfasthet mm i järn, stål och härdat stål.

Vad jag förstått så har väl de flesta bevarade brynjor man testa haft ganska låg kolhalt, åtminstone de (få) som är äldre än 1500-tal? Jag har dock ingen riktig koll men det är vad jag snappat upp av diskusionen på diverse rustningsforum. Har man tid att läsa igenom alla artiklar på The Mail Research Society (http://www.erikdschmid.com/TMRS_1.htm) så kanske man kan få en klarare bild.
Fast Ralph verkar i för sig veta vad han pratar om, tog han upp ringväv specifikt?

Apropå ringbrynjor så fick jag nyligen hem ett "Starter kit" från Forth Armoury (http://www.forth-armoury.com/), så jag tänkte ta och skriva ihop en liten recension vid tillfälle. Jag kan i alla fall säga att det är en väldigt fängslande sysselsättning att sita och nita ringbrynja...

/R

Man hade ganska låg kolhalt i brynjorna, eftersom man inte kunde dra tråd med hög kolhalt, eller det var åtminstone alldeles för mycket jobb. Om det är hög kolhalt så var det för att man härdade dem efter tillverkning. Fjäderstål är faktiskt minst lika autentiskt som material som "järntråd". Man hade ju faktiskt fjäderstål på vikinga/medeltid, även om man inte hade det i brynjor. Det ni kallar för järntråd är ju faktiskt inte alls järntråd, utan ståltråd. Järn tillverkas inte längre på industriell skala. Det närmaste man kan komma är lankakil-järn, som faktiskt fortfarande tillverkas någonstans i afrika ellersom det var sydameruika.

mvh. / Tor

<blockquote id="quote">quote:<hr height="1" noshade id="quote">Originally posted by Åskguden

Man hade ganska låg kolhalt i brynjorna, eftersom man inte kunde dra tråd med hög kolhalt, eller det var åtminstone alldeles för mycket jobb. Om det är hög kolhalt så var det för att man härdade dem efter tillverkning. Fjäderstål är faktiskt minst lika autentiskt som material som "järntråd". Man hade ju faktiskt fjäderstål på vikinga/medeltid, även om man inte hade det i brynjor. Det ni kallar för järntråd är ju faktiskt inte alls järntråd, utan ståltråd. Järn tillverkas inte längre på industriell skala. Det närmaste man kan komma är lankakil-järn, som faktiskt fortfarande tillverkas någonstans i afrika ellersom det var sydameruika.

mvh. / Tor
<hr height="1" noshade id="quote"></blockquote id="quote">

Ja, det är delvis sant då termen "järn" är luddig. Järn blir stål när det är kol i. Allt järn finns det kol i, utom i meteoritjärn (vilket är ngt ovanligt [:)])Men vanligtvis kallas stål med mindre än 0,4%kol för järn, för det är inte härdbart.
Lankakil heter rätt stavat Lancashire-järn för det kommer från den staden i England. Det är endast en förädlingsmetod för järn att får ner kolhalten (färskning). Den användes mellan 1850-ca 1950. Metoden var flitigt använd i hela europa och USA. Det är INTE nära järn då det är slaggrikt och kan ha en kolhalt mellan 0,1 till 1%. Det är väldigt störigt när det tar härdning "bara sådär". Däremot är det nära som järn var förr- dåligt, slaggrikt och lätt att välla. Det är toppen om man får tag på. Om det fortfarande görs ngn stans vet jag ej. Men det kräver Lancashire-ugnar som är ganska avancerade.

/Anders

Nu kanske denna tråd(!) börjar barka iväg från huvudämnet, men... Med Mattes hjälp gjorde vi fjädrar till vikingatida kistlås (av Mästermyrtyp) av vanligt smidesjärn med hjälp av vanlig olja som fick koka/brinna bort i omgångar i ässan, verkar inte alls så komplicerat. Möjligen är det lite omständigt men ett par hundra ringar går nog betydligt fortare att göra till fjäderstålsringar än det sedan tar att göra ringbrynja av dem ;-)

- M.v.h. Jörgen

Historiska världars forum

Nitad brynja vs. "butted maille"

Nitad brynja vs. "butted maille"