av kraka » 21 juni 2006, 11:58
Jag känner just nu att jag bara måste ha någon att tuta och gnissla ihop med snart. Har nästan helt slutat spela. Dottern gråter när jag tar fram skalmejan eller kular. Hon borde vara van, hon borde höra sånt varje dag egentligen. Misstänker att det inte finns så gott om spelsuget folk i dessa trakter, men om du har vägarna förbi Hagelsrum så ta med dig något som låter så bjuder jag på fika.