av Hilda » 14 juni 2006, 11:33
Intressant diskussion. Jag spelar, sjunger och dansar till den nu levande svenska folkmusiken och funderar ibland över relationen folkmusik-medeltidsmusik, liksom folkmusikfolk-medeltidsfolk. Jag är lite förvånad över att de här musikvärldarna inte går mer in i varandra än de gör. Mycket av folkmusiken har ju medeltida rötter. En orsak är kanske medeltidingarnas strävan att återskapa något autentiskt, och det är svårt att isolera just de medeltida dragen i folkmusiken. Folkmusiken har hela tiden stöpts om i traditionen, och en ballad som är upptecknad på 1800-talet är en ballad från 1800-talet även om varianter av den sjungits sedan 1300-talet. Men ändå, som någon påpekade finns det modeflugor i medeltidsmusiken, som att trummorna går hem hos många. Så vad är autentiskt? Jag har en känsla av att det finns en överenskommelse om hur medeltidsmusik SKA låta.
Jag håller med om att folkmusikens rytm skapas av annat än rytminstrument, men glöm inte mungigan! Eller kolla in trummisen i folkmusikgruppen Groupa när han går loss på sina rytmattiraljer! Högstämt pianoklinkande?! Njaee...
Hilda