Historiska världars forum

Hej alla!

Jag har letat en del och letar fortfarande efter bilder, rekonstruktioner på prästkläder (ej ritualsmässiga, sakrala utan vardagsmässiga). Hur en vanlig präst klädde sig till vardags under perioden 1200-1350, ungefära årtal. Huruvida kläderna var som vems som helst vid denna tid för bypräster eller om de klädde sig mer som munkordnar. Jag syftar mer åt norra europa men alla slags förslag är välkomna även andra slags klerkämbeten.

Frid/
Anders

Du kan läsa om prästernas dräkt i Kulturhistoriskt lexikon för nordiska medeltid, bd 13, prästdräkt. Där har Bengt Stolt skrivit. Även i hans bok "Kyrklig skrud enligt svensk tradition" står en del om den dräkt prästen bar utanför gudstjänsten. Prästen bar samma kläder som vanligt folk. Kjorteln skulle vara fotsid och kunde bäras med eller utan bälte. Över den kunde han ha ännu en tunika. Båda plaggen har följt modets växlingar. Till det en hätta, med eller utan axelslag. En kalott bars både inomhus och utomhus. Enligt testamentena har dräkten haft alla möjliga färger under den tid du tänker på - blå, röda, gröna och bruna. Det gjordes försök att reglera dräkten. Det högre och lägre prästerskapet skulle bära dräkter efter sina stånd. Dräkten skulle räcka ned till en tvärhand från marken och fick inte vara knäppt med undantag för ärmarna. Även hätta med lång strut förbjöds, liksom brynja och spetsiga skor. Flera svenska synodalbeslut innehåller förbud mot färgrika kläder, liksom mot extravagant snitt och plisseringar.

Läs mer i Kulturhistoriskt lexikon - det här är bara det viktigaste. Den långa mörka dräkten var det lärda ståndets dräkt, skriver Stolt också.

Så en fotsid kjortel i inte alltför prålig färg med hätta och kalott bör bli rätt. En vanlig bypräst tillhörde säkerligen inte någon orden och bar alltså inte någon munkkåpa.

Aha, tackar för fantastiskt bra info! Jag har grön vadmal över en lång bit skulle det fungera eller ska det vara ett tunnare ylletyg, har också massor med svart grövre ylle. Men min teori stämde ganska bra att byprästerna är väldigt folkliga och inte överdrivet utstickande. Följde prästernas frisyrer också modet eller?

Hätta utan strut är alltså det samma som struthätta utan strut

Ska testa detta, funderar nämligen att agera bypräst även fast jag är gift så var en stor del av byprästerna det också under svensk medeltid.

Tack igen, ska kolla upp infon lite mer...

/Anders

Hur tjockt och hur fint ylletyg/vadmal man använde beror väl på årstiden och vad man haft råd till. Svart har alltid varit en svår färg att färga in. Om det nu inte ull från ett svart lamm. Som modefärg ligger den något/några århundrade senare i tid.

Frisyren följde troligen modet. Jag tror inte tonsuren tillämpades här i norden hos vanliga sockenpräster. Är det någon som vet något om detta? Det finns en bild, från södra Råda tror jag, med en döpande präst. Han har en rejäl kalufs.

Det är det sk svarta ikea-yllet. Mer ylletyg än vadmal skulle jag nog vilja säga...
Svart ull förekommer ju, det är en ganska naturlig svart på tyget.

Najm tonsuren tror jag inte på, det vill jag inte ha. Dumt att behöva klippa av sitt långa hår för en ful munkfrisyr...sen har ju norden varit lite tröga i utvecklingen och inte alltid följt med lika snabbt

Tröga... Eller bara på dövörat. Kolla bara på alla prästfruar och prästbarn... [:D] Munkar är ju en helt annan sak.

Det infördes ju först på skänninge kyrkomöte 1248 det där med Celibat. De som var över 50 tror jag fick fortsätta vara gifta men under förutsättning att de inte låg med sin fru, resten var tvungna att skilja sig. Tokigt värre...många trotsade o många brev om skärpning kom ju från vatikanen....

Jag ska trotsa, lyckligt ovetande om påvliga förmaninganr iallafall....

Hmm, känner att det hänt mycket sen vi skrev på denna tråd och Bengt Stolt har läst i stjärnorna som många äldre svenska forskare i dräkthistoria gör. Ska låna hans bok för att se vad han har för källor på det han skriver för det stämmer inte riktigt överens med Kyrkomötena.

Röd och grön är förbjudet för präster helt klart, hatt är inget för präster de ska ha tonsur och får bära hatt vid resa. Sen vet ju jag efter att ha börjat plöja svenska, norska och danska testamenten att verkligheten är en annan...

---------------------------------------------------------------------
www.kurage.wordpress.com
Kuragebloggen-Historia. hantverk. reenactment.

Vad jag förstått av min far som klär sig i munkkåpa varje sommar och vägrar att till detta raka håret så är tonsur förbehållet fullvärdiga munkar medan lekbröder och övriga i klostret hade håret vanligt. Jag borde väl kolla upp källan lite noggrannare om man ska vara helt säker på det men jag tvivlar stor på att bypräster rakade tonsur.

Ja, tonsur är pålagt i kanonisk lag för alla utbildade klerker men sen var det väl annat som sagt med hur man höll sig till lagen. Det är långt mellan beslut och genomförande.

---------------------------------------------------------------------
www.kurage.wordpress.com
Kuragebloggen-Historia. hantverk. reenactment.

Anders, tänker du göra en bypräst? Skulle vara kul att veta. Du kanske skulle platsa i Ledungen då, eftersom du isfåll skulle utgöra en del av lokalsamhället.

9Nej Jag ska inte bli präst, det får någon annan göra. Jag ska skriva en C-uppsats om prästens civila dräkt under nordisk medeltid. Jag ska inte heller gå med i ledungen, jag har föreningar så det räcker

---------------------------------------------------------------------
www.kurage.wordpress.com
Kuragebloggen-Historia. hantverk. reenactment.