Tornering!

[Thomas Svensson]

Om jag fick ryttare med ok utrustning, som är intresserade och är så pass bra att det inte blir farligt skulle jag se till att få in det när jag arrangerar strider. Att inte har hästar med är som att visa 1900-talet utan motordrivna fordon. Något vitalt saknas.

[Teacher]

Nu kanske jag skiter i det blå skåpet och startar någon slags argumentation vilket inte är min mening.

Jag håller själv med om att en väldigt stor procent av ryttarna i tornerspelslagen håller en väldigt dålig nivå på sina rustningar och kläder. Att de flesta håller sig till 1200 och tidigt 1300 tal är nog mest av tradition och kostnadsskäl, inte av ovilja att gå upp till plåt. Sen så har många av tornerryttarna detta mer som extrakrydda åt den vanliga ridningen än som livsstil som många reenectors har, vilket gör att dom inte har samma entusiasm åt HK heller. Jag personligen tycker det är jättetrist.

I Sverige finns idag två olika former av tornerspel. Den ena är den rena jousten som det då tävlas internationellt i och där Celeres Nordica idag är den enda svenska gruppen (mig veterligen), den andra formen är en ren show (Skill-at-Arms med det internationella namnet)för publik och det är ju det som de de andra tornerspelslag ägnar sig åt, så även vi och Celeres. Även fast IJA (International Jousting Association) har en något annorlunda typ av Skill-At-Arms med en bana man rider och har lagt in lite dressyrmoment.

Att man i Joust då har plåt blir naturligt för reglerna kräver ju harnesk, jag räknar även in Wisbyharnesk här, och plåtärmar (eller motsvarande skydd) för att man har hela överkroppen som träffyta, oftast inte huvud dock. Men i uppvisning då vi rider joust så har vi endast skölden som träffyta och tack vare att några ryttare saknar gambeson så är vi extremt noga med att inte träffa något annat. Självklart så blir då den historiska korrektheten i teknikerna lidande. Precis som i vanlig markfight då slag och stöt mot ansikte inte uppskattas särdeles Eller bland vikingarna där ibland enda kravet att få ställa upp i fight är ett par handskar (om det fortfarande är så, det var några år sen jag var involverad i vikingafighting). Där uppskattas inte ett fullkraftsslag heller något vidare.

Så vi pratar två helt olika typer av saker när vi pratar Joust/tornerspel. Nog om det Däremot så vill jag nog gärna vidhålla att själva ryttarskickligheten rent ridtekniskt och vapentekniskt vanligtvis inte skiljer sig jättemycket de två formerna åt, sen att vissa grupper har högre nivå på ryttarna än andra är ju självklart.

Fördelen med att inte åka utomlands och tävla är ju att man får köra på sitt eget kräk som man förhoppningsvis har ridit in sig på ordentligt och tränat på ett vettigt sätt för torner.

Sen så är ju frågan hur man ska få upp nivån på dräkterna hos tornerspelslagen. Inom SRS (Svenska Riddarsällskap) så är förändringar på gång att inte tillåta aluminium/plasthjälmar och stickade brynjor utan att det måste vara plåt och riktiga stålbrynjor på SM i Tornerspel, ni kan läsa mer på http://www.riddarsällskap.se

Sedan så finns det en hel del folk runt om i Sverige som tränar lanstekniker och uppsutten strid enligt t ex Fiores manualer, men dom gör sig inte riktigt tillkänna Jag har för avsikt att göra det, men än så länge så har jag inte en häst som vare sig kan de rörelserna som krävs eller har styrkan för det.

Om vi går till mig personligen så har jag ridit sedan 10 års ålder, de sista 3 åren har jag tränat svärdstekniker två gånger i veckan (både efter I.33 och Lichtenauer) och håller sedan Aug på att återuppliva en stackars bortglömd häst som inte har blivit riden på alldeles för länge. Så till sommaren så hoppas jag att jag kommer ut på banan och gör ett någorlunda bra jobb.

Eftersom jag är tempelriddare så är ju 1307 det absolut senaste jag kan vara, så det finns inte så mycket att göra i plåtväg där, men eftersom jag inte tävlar i joust så gör det inte så mycket att jag "bara" behöver köra brynjedräkt och något enstaka litet plåtskydd för armbågar, knän och smalben. Däremot så uppträder jag alltid i hyggliga kläder och vändsydda skor, och en fet gambe

[Matti]

Inget fel på att ni riddare håller på med 1200-1300! Det finns så många som gör sent 1300-tal bland fotisarna, så vi som försöker dra igång mer re-enactment runt 1250-1325 är glada att det finns riddargrupper som gör det.
Bara ni har korrekt utrustning så är det inga problem.

Att rida i massa plåt kräver ju sin häst, men jag förstår om de som leker senare tider önskar att riddarna gjorde det. Men det kanske kommer.

Sedan så var inte allt kavalleri på slagfältet tungt, även om riddarna för mesta kreden i krönikorna.

Vad gäller plåt, så önskar jag snarast att det fanns en grupp som gjorde 1500-tals kavalleri, då det skulle vara en oerhörd tillgång nästa gång Slaget vid Axtorna 1565 skall genomföras.
Nu hade vi ett improviserat kavalleri där, medlemmar ur Frieserföreningen som fick låna filmrekvisita från SVT och lärde sig rida i trupp och med lans.
De agerade som en trupp från den danska Rennefanan, en enhet från det danska rusthållet som var utrustat som en lätt spaningsstyrka.

Tyvärr var marken blöt efter regn, så de kunde inte gå upp i gallop, men de kom emot vår pikformering i raskt trav och jäklarimig man blev lite nervös! De bröt anfallet då pikarna stod fast, men vid varje genomförande kom de närmare och närmare och på slutet högg deras anförare efter en av pikspetsarna med svärdet!

Vad jag förstod så var ryttarna mycket förtjusta över denna upplevelse, speciellt som deras friesrar framavlades just för detta, som kavallerihästar och var standardhäst i det danska kavalleriet vid Axtorna.

Vi sköt inte när de kom in på plan, men ryttarna berättade att deras hästar inte hade rört en min, trots att det avfyrades pyrotekniska saker en bit bort från deras väntläge som small rejält. Nä, friesrarna tog det hela med ro, och verkade närmast ha lite roligt ute på slagfältet. Jag vill minnas att ryttare också trodde att det inte borde vara något större problem att få hästarna skottfasta, då de uppenbarligen inte oroade sig i onödan.

De kunde också rida in i lägret mellan uppvisningarna, där folk sprang omkring i plåt, med pikar, barn sprang tjoande hit och dit och besökarna vimmlade. Inte en min. Lite lojt tuggande på några grässtrån medan folk skockade sig, pratade, klappade osv...

Så med rätt hästar, friesrar exempelvis, så borde det inte vara svårt att få ihop en trupp som fungerar på slagfältet med infanteri. Man behöver inte börja som riddare. Under 1500-talet var nästan allt svenskt kavalleri lätt och stred främst med värja/svärd och pistol, och även danskarna hade lätt kavalleri som passade bättre för spaning, räder osv.
Kanske hjälm och harnesk som mest.

Samma gäller ju även tidigare. Du red inte ens alltid fullt rustad som riddare om du var framme och spanade.

[Teacher]

Det intressanta är att stridsrustningar vägde faktiskt inte mer än brynjerustningen, däremot så brukar hästrustningen väga ca 30 kilo om man ska klä hästen i plåt med.

Tornerspelsrustningen vägde lite mer och gör att man förlorar jättemycket rörlighet. Men det är ju bara för att man ökar tjockleken på plåtbitarna samt ser till att täcka armhålor å sådant mycket mycket bättre, samt en helt annan typ av hjälm som sitter fast i harnesk för att ta bort smällen för nacken. Även riddare drabbas av whiplashskador

Är det nån av er som har koll på om det finns några fler reenectmentgrupper i Stockholmstrakten som kör mitten slutet 1200 talet. Vi i tempelriddarna af Roden gör ju det och det vore skoj med lite samarbete med likasinnade. Vi är inte nån ryttargrupp, även fast jag rider. När jag rider så rider jag för tornerspelslaget Nordic Knights, fast som tempelriddare förståss..