Några öknamn har jag inte gett dig, men jag tycker att du har haft en mycket aggressiv ton.
Jag håller med dig om att teori och praktik går hand i hand. Det betyder inte att man måste köra fullfartssparring från början. När det kommer till de vapen vi använder, så börjar vi med trävapen, och går sedan successivt över till stål. Under frifäktning så använder vi oss av båda, och anpassar hastigheten till förutsättningarna. Det är den anpassningen som en nybörjare inte klarar av. Och visst har vi haft skador, men det är inte något vi tycker är positivt. Tvärtom. Vi har anpassat vår träning för att undvika dem, och vi har blivit bättre på det. Vi har också valt att inte använda oss av vaderade vapen, eftersom så många tekniker faller bort, eller blir mindre verkningsfulla. Då främst winden och liknande.
Historiska exempel på samma attityd kan hittas hos exempelvis Meyer som lät sina elever föra anteckningar först, varpå de sedan förevisades, och först senare fick öva praktiskt med oskarpa klingor. Det ska i och för sig nämnas att Meyer kan antas ha omdanat Lichtenhauerskolan mer mot en säker fäktskola, men han levde på intet sett i en period där kunskaperna inte användes praktiskt.
När det kommer till kampsporter så har jag själv erfarenheter från samma attityd inom andra kampkonster, det samma gäller en karateförening som jag haft kontakt med.
Och du har rätt i att sparring är a och o i fäktning. Det betyder inte att man måste börja där, den som har ett genuint intresse kommer, när han/hon är mogen, att förflytta sitt fokus mer mot sparring. Men även vid teknikdrillar så kan man genomföra dem med "kraft" och tryck. Skillnaden är att du vet vad motståndaren ska göra, och därför utsätts båda parter för mindre risk. Det är artificiellt, javisst, men med tanke på att nybörjare ofta har svårt för även sådana övningar, så vore det oaktsamt att låta dem slå på varandra hur de vill. Framförallt när det handlar om yngre medlemmar.
Teknikdrillar genomförs heller inte en och en, utan tillsammans med en annan.
När det kommer till varför man fäktas, så tar vi också emot vanliga motionärer, som vill ha en rolig fysisk aktivitet. Självklart är det hårdare tag än på Friskis & svettis, men det betyder inte att medlemmarna måste halta hem alldeles blåslagna det första halvåret. De får vänta med blåmärkena tills de har möjlighet att hantera de situationerna.
/Anders
Som är på mycket glatt humör efter att ha stått i solen halva dan och testhuggt, jag hoppas att jag får fortsätta att vara vid gott kynne, och att vi kan undvika vidare påhopp
<blockquote id="quote"><font size="1" face="Verdana, Arial, Helvetica" id="quote">quote:<hr height="1" noshade id="quote"><i>Originally posted by Todd</i>
Taffy,
Jag ma vara polemisk nar jag faktas [;)] men jag ser inga som helst tecken pa att jag skulle vara det i denna debatt. Du far ta att folk inte haller med dig, utan att ge dem oknamn. Ok?
Vi har uppenbarligen olika syn satt pa hur man skall nota in tekniker, sjalv anser jag som tidigare att varje teoretiskt moment skall foljas av en praktisk forevisning dar studeten for "kanna" pa tekniken.
Sjalv kan jag endast relatera ditt pastande till Kendon, som direkt forordar att nyborjare inte skall praktiskt applicera sina kunskaper innan ca 6 manaders (kan variera uppat beroende pa klubben) traning innan sparring tar vid. Men det har att gora med att helt andra saker an de du namner.
Det ar helt naturligt att flaxa omkring som nyborjare, jag tycker du skall lata nyborjarna flaxa av sig, och den basta medecinen for detta ar just sparring. Sparring ar A och O inom faktning, vad du an sager,, det ar alltfor manga variabler som maste forstas och kanns bekvama for att fa flyt i faktningen, och dessa gar inte att formedla eller forsta genom att sta och vifta for sig sjalv.
Dessutom ar det valdigt viktigt for nyborjare att forsta kraft momenten, dvs. att lara sig en gard utan att forsta hur mycken kraft som maste appliseras for att halla garden gor hela ovningen vardelos. Jag kan halla med dig att du som tranare forlorar en viss kontroll under sparrings momenten, du maste darmed ta fram en metod som gor att du kanner dig saker som tranare under dessa moment. Det ar jatte viktigt att halla sparringen saker. Sjalv har jag fatt flertalet blatiror och aven sprickor i handen, svimmat osv. Tolka mig ratt, “Ju mer man sparras destu sakrare blir det”, om jag vet hur hart jag skall hugga utan att "mesa" men aven utan att gora min sparring partner illa, da har jag fatt insikt hur att sparras sakert, och detta kan endast nas med Trial & Error metoder. Det hander givetvis olyckor, men det gor det i fotboll med. Det finns manga bra satt att gora sparringen mer saker tex. vadderade wasters,rustning osv. utan att for delen gora sparringen trakig. Dessutom sa ar Medeltida/renesans faktning valdigt fysiskt, det ar inte som traditionell faktning eller kendo dar kropps kontakt ar strangeligen forbjudet. Jag tror att det ar nyttigt att tidigt forsta vad man har gett sig in i, min egna erfarenhet sager mig aven att sparring ar allmant uppskattat och nar folk har roligt sa blir de engagerade och har lattare att ta till sig. [:)]
Givetvis sa ar det alltid ett problem med nyborjare som inte har varit fysikt aktiva tidigare, detta dilemmat stalls alla tranare infor oavsett verksamhet, och jag haller med dig bestamt pa denna punkt, men aven har ar sparring ett bra moment att salla ut agnarna fran vetet, man skall inte gora sig nagra illusioner av att medeltida kamp och faktnings konst inte ar fysiskt kravande. Dessutom sa ges det ju ett gyllene tillfalle for den motiverade "soffpotatisen" att forbattra sin kondition[;)]
Lika viktig som sparringen ar tameshigiri och traning med stal blunts, dar man for kanna och handha ett riktigt svard och aven for respekt till stalet skarpa. Att lara sig hur hart man skall hugga och hur hugget skall tekniskt satt utforas ar mycket viktigt. Man maste sa tidigt som mojligt lara sig att forsta att vad trasvardet/wastern syboliserar.
Fakta lugnt
Todd
<hr height="1" noshade id="quote"></blockquote id="quote"></font id="quote">