Ofta läser jag att Bockstensmannen skulle ha varit en förnäm person - ja rentutav en adelsman eftersom han bar mantel. Stämmer verkligen detta? Tycker det låter väldigt långsökt - bockstensmannens mantel är väl i själva verket en enkel och relativt kort yllekappa mot kölden, inte ngn fodrad statusmantel i sammet lr liknande... Har läst i sammanhanget att endast bördspersoner fick bära mantel, men inte kunde man väl hindra vanligt folk från att bära en enkel, värmande kappa under de kalla årstiderna? Bockstenssmannens dräkt verkar ju ha varit enkelt gjord av vanligt ylle, som dessutom är ihoplappad av olika bårder. En bördsperson hade väl haft en långt tjusigare och mer avancerad dräkt?
/Mikael
Om bockstensmannens status
11 inlägg
• Sida 1 av 1
Om bockstensmannens status
av Djingis Khan » 13 juni 2005, 13:57
- Djingis Khan
- Inlägg: 950
- Blev medlem: 15 juni 2003, 22:26
- Ort:
av Eva Andersson » 13 juni 2005, 14:55
Den är inte speciellt hoplappad. Att den är sydd av flera våder är typiskt och beror på tygets bredd, men du har rätt i att det inte är en adelsmans finkläder direkt. Jag har skrivit en del om Bockstenmannens sociala status i artikeln <i>Vad kostade kläderna?
Manliga tjänares dräkt under första hälften av 1300-talet.
</i>, utifrån en jämförelse med skriftliga källor från samma period i Historisk Tidskrift, nr 2 2004.
Eva
Manliga tjänares dräkt under första hälften av 1300-talet.
</i>, utifrån en jämförelse med skriftliga källor från samma period i Historisk Tidskrift, nr 2 2004.
Eva
- Eva Andersson
- Inlägg: 1251
- Blev medlem: 17 december 2002, 23:48
- Ort: Sweden
av Djingis Khan » 13 mars 2006, 15:45
Vore mycket intressant att läsa artikeln, ska titta efter på universitetsbiblioteket om de har det numret. Angående debatten om bockstensmannens status finner jag det något underligt att Varbergs museum fortfarande vill hävda Sandklefs gamla hypotes om att mannen skulle ha varit en ståndsperson. Själv har jag resonerat kring problemet och radat upp ett antal punkter där jag försöker motbevisa de gamla argumenten:
Argument för att bockstensmannen skulle ha varit av hög status plus invändningar:
* "Mannen hade en mantel, endast herremän fick ha mantel"
Invändning: Medeltida avbildningar visar faktiskt enkla människor iförda kappor av samma typ som bockstensmannen bar. Dylika kappor bars som skydd mot köld, väta och nersmutsning av kläderna, inte som ett statusplagg.
* "Lång strut till hättan bars endast av finare folk"
Invändning: Finns det några som helst belägg för att lång strut skulle ha varit en statusmarkör? Mig veterligen finns det tvärtom många avbildningar av enkla människor med långa strutar (bl.a. tröskande bönder)- och även bland de stackars fattiga bönderna på Herjolfsnäs användes bevisligen hättor med långa strutar.
* "Långa kjortlar bars av finare folk"
Invändning: Ännu en gång finns det dokumenterat i dåtida bilder att vanliga stackare kunde gå klädda i långa kjortlar. Dessutom var de grönländska fattiglapparna på Herjolfsnäs iklädda långa kjortlar.
* ”Det röda ”V:et” som satt någonstans på dräkten var en statusmarkör”
Invändning: Bevis saknas, då man inte har någon aning om vad tygstycket hade för funktion.
* "Bockstensmannen var lång, endast herremän var långa"
Invändning: Långsökt - naturligtvis kunde vanligt folk också vara långa liksom herremän kunde vara korta! Allt tyder väl dessutom på att bockstensmannen var av medellängd på runt 170 cm och inte över 180 som Sandklef hävdade på långsökta grunder, genom att ta på sig dräkten och jämföra med sin egen längd.
* "Bockstensmannen var gracilt bygd, och tillhörde därför en samhällsklass där kroppsarbete inte var nödvändigt."
Invändning: Hade mannen varit en man av börd hade han med största sannolikhet tvärtom varit muskulös och vältränad, då den tidens överklass hade till uppgift att träna och förbereda sig för en roll som krigare.
Som argument för att mannen tvärtom var mycket enkel vill jag anföra följande:
* Tyget till dräkten var av enkel, hemgjord kvalitet.
* Foder saknas; om det förekom var det enkelt foder av lin eller hampa som förmultnat
* Bältet är grovt, kort och enkelt, samt saknar dekorativa nitar som var på modet.
* Skorna är även de av mycket enkelt snitt
* Spillbitar har använts flitigt i mönstret (i synnerhet på manteln och struthättan), vilket tyder på materialbrist och liten budget.
* En herreman på resa skulle alla gånger ha ridit, gärna med ett litet följe. Allt tyder på att Bockstensmannen inte red utan gick till fots, då hans långa, oslitsade kjortel skulle ha varit obekväm i sadeln.
* En ”nutida herreman” från Djursholm eller Östermalm kör givetvis någon tjusig bil, klädd i glassiga märkeskläder enligt det senaste Stureplans-modet – han skulle naturligtvis aldrig åka buss klädd i billiga Kina-sydda jeans, med gympadojor samt med en tjaskig, omodern jacka. På samma sätt skulle 1300-talets herremän aldrig drömma om att traska runt till fots i enkla allmogekläder! Nej hade vår bockstensman verkligen varit en person av börd borde han varit klädd i cotehardie eller doublett samt en slitsad sorkot över. Även reskläder borde ha varit av något finare kvalitet samt fodrade. Nej Bockstensmannens dräkt har inget med 1300-talets herremannamode att göra, utan återspeglar det enklare mode som när det avbildas tillhör ”vanligt folk”.
Det här är mina tankar kring mannens status, men eftersom jag inte är vidare inläst på området vore det intressant att höra vad ni verkliga experter anser.
Argument för att bockstensmannen skulle ha varit av hög status plus invändningar:
* "Mannen hade en mantel, endast herremän fick ha mantel"
Invändning: Medeltida avbildningar visar faktiskt enkla människor iförda kappor av samma typ som bockstensmannen bar. Dylika kappor bars som skydd mot köld, väta och nersmutsning av kläderna, inte som ett statusplagg.
* "Lång strut till hättan bars endast av finare folk"
Invändning: Finns det några som helst belägg för att lång strut skulle ha varit en statusmarkör? Mig veterligen finns det tvärtom många avbildningar av enkla människor med långa strutar (bl.a. tröskande bönder)- och även bland de stackars fattiga bönderna på Herjolfsnäs användes bevisligen hättor med långa strutar.
* "Långa kjortlar bars av finare folk"
Invändning: Ännu en gång finns det dokumenterat i dåtida bilder att vanliga stackare kunde gå klädda i långa kjortlar. Dessutom var de grönländska fattiglapparna på Herjolfsnäs iklädda långa kjortlar.
* ”Det röda ”V:et” som satt någonstans på dräkten var en statusmarkör”
Invändning: Bevis saknas, då man inte har någon aning om vad tygstycket hade för funktion.
* "Bockstensmannen var lång, endast herremän var långa"
Invändning: Långsökt - naturligtvis kunde vanligt folk också vara långa liksom herremän kunde vara korta! Allt tyder väl dessutom på att bockstensmannen var av medellängd på runt 170 cm och inte över 180 som Sandklef hävdade på långsökta grunder, genom att ta på sig dräkten och jämföra med sin egen längd.
* "Bockstensmannen var gracilt bygd, och tillhörde därför en samhällsklass där kroppsarbete inte var nödvändigt."
Invändning: Hade mannen varit en man av börd hade han med största sannolikhet tvärtom varit muskulös och vältränad, då den tidens överklass hade till uppgift att träna och förbereda sig för en roll som krigare.
Som argument för att mannen tvärtom var mycket enkel vill jag anföra följande:
* Tyget till dräkten var av enkel, hemgjord kvalitet.
* Foder saknas; om det förekom var det enkelt foder av lin eller hampa som förmultnat
* Bältet är grovt, kort och enkelt, samt saknar dekorativa nitar som var på modet.
* Skorna är även de av mycket enkelt snitt
* Spillbitar har använts flitigt i mönstret (i synnerhet på manteln och struthättan), vilket tyder på materialbrist och liten budget.
* En herreman på resa skulle alla gånger ha ridit, gärna med ett litet följe. Allt tyder på att Bockstensmannen inte red utan gick till fots, då hans långa, oslitsade kjortel skulle ha varit obekväm i sadeln.
* En ”nutida herreman” från Djursholm eller Östermalm kör givetvis någon tjusig bil, klädd i glassiga märkeskläder enligt det senaste Stureplans-modet – han skulle naturligtvis aldrig åka buss klädd i billiga Kina-sydda jeans, med gympadojor samt med en tjaskig, omodern jacka. På samma sätt skulle 1300-talets herremän aldrig drömma om att traska runt till fots i enkla allmogekläder! Nej hade vår bockstensman verkligen varit en person av börd borde han varit klädd i cotehardie eller doublett samt en slitsad sorkot över. Även reskläder borde ha varit av något finare kvalitet samt fodrade. Nej Bockstensmannens dräkt har inget med 1300-talets herremannamode att göra, utan återspeglar det enklare mode som när det avbildas tillhör ”vanligt folk”.
Det här är mina tankar kring mannens status, men eftersom jag inte är vidare inläst på området vore det intressant att höra vad ni verkliga experter anser.
- Djingis Khan
- Inlägg: 950
- Blev medlem: 15 juni 2003, 22:26
- Ort:
av Matti » 13 mars 2006, 16:08
Nåväl, nu är ju den gamle gubben på väg in för nya undersökningar som förhoppningsvis ger mer information om hands fysiska tillstånd, inte minst hans hälsotillstånd innan döden. Hans nuvarande hälsa är ju tämligen horribel ;D
Det är svårt att uttala sig om hans status på basis av kläderna. Han kan haft goda skäl att inte gå klädd i det finaste plaggen samt att färdas till fots. Vi vet inte. Vad gäller ägodelar är det ju tänkbart att dyrbarare ting kan ha tagits omhand av hans baneman.
Så kläderna kan egentligen inte säga så mycket i nuläget.
Jag har inte studerat de osteologiska rapporterna närmare, men en medellängd på 170 cm är inte fy skam vid den här tiden. Det var ett tag sedan jag läste tabeller om medeltida kroppslängd och mycket av det material jag hade hemma förstördes vid en brand.
Men jag skulle säga att 170cm inte ligger så illa till för en person som har det bättre ställt.
Generellt sett så var kroppslängd en betydande faktor för. Adelsmän var ofta längre beroende på att de åt en mer proteinrik kost än folk i gemen. Kosten är en mycket avgörande faktor vad gäller kroppslängd och nya kostvanor eller ökat välstånd kan drastiskt förändra medellängden.
Avsaknad av tecken på tyngre fysisk aktivitet gör att man kan utesluta en enkel bonde. Utan närmare studier av muskelfästen etc. får vi dock vara försiktiga med att utesluta en krigare. En sådan torde främst ha en överutvecklad muskulatur kring den arm som för vapnet. Där har vi den bästa indikationen på en riddare eller knekt.
Men många av de i de högre klasserna var INTE topptränade krigare. Folk med en religiös bana som exempelvis präst torde inte ha behövt slita alltför ont i sina dagar. Ej heller en skrivare eller köpman.
Så bara för att krigarmuskler saknas utesluts inte en högre samhällställning. Avvsaknad av tecken på ett hårt liv pekar oftast mot att man haft det hyfsat bekvämt.
Det är svårt att uttala sig om hans status på basis av kläderna. Han kan haft goda skäl att inte gå klädd i det finaste plaggen samt att färdas till fots. Vi vet inte. Vad gäller ägodelar är det ju tänkbart att dyrbarare ting kan ha tagits omhand av hans baneman.
Så kläderna kan egentligen inte säga så mycket i nuläget.
Jag har inte studerat de osteologiska rapporterna närmare, men en medellängd på 170 cm är inte fy skam vid den här tiden. Det var ett tag sedan jag läste tabeller om medeltida kroppslängd och mycket av det material jag hade hemma förstördes vid en brand.
Men jag skulle säga att 170cm inte ligger så illa till för en person som har det bättre ställt.
Generellt sett så var kroppslängd en betydande faktor för. Adelsmän var ofta längre beroende på att de åt en mer proteinrik kost än folk i gemen. Kosten är en mycket avgörande faktor vad gäller kroppslängd och nya kostvanor eller ökat välstånd kan drastiskt förändra medellängden.
Avsaknad av tecken på tyngre fysisk aktivitet gör att man kan utesluta en enkel bonde. Utan närmare studier av muskelfästen etc. får vi dock vara försiktiga med att utesluta en krigare. En sådan torde främst ha en överutvecklad muskulatur kring den arm som för vapnet. Där har vi den bästa indikationen på en riddare eller knekt.
Men många av de i de högre klasserna var INTE topptränade krigare. Folk med en religiös bana som exempelvis präst torde inte ha behövt slita alltför ont i sina dagar. Ej heller en skrivare eller köpman.
Så bara för att krigarmuskler saknas utesluts inte en högre samhällställning. Avvsaknad av tecken på ett hårt liv pekar oftast mot att man haft det hyfsat bekvämt.
- Matti
- Inlägg: 1752
- Blev medlem: 15 augusti 2005, 12:55
- Ort: Sweden
av Djingis Khan » 13 mars 2006, 19:55
En herreman utspökad i enkla paltor - tja vem har inte hört om Gustaf Vasas efventyr i Dalarne? Skämt åsido verkar det oerhört långsökt - den enklaste förklaringen (vilken är den troligaste för att tillämpa Occams rakkniv) är väl att Bockstensmannen tillhörde den lägre hantverkarklassen eller var tjänare såsom Eva Andersson föreslår i sin artikel i <i>Historisk tidskrift </i>(läste den nu, kan rekommenderas!). Det skulle förklara mannens modemedvetna men ändå mycket enkla kläder, samt den jämförelsevis klena kroppsbygnaden.
<blockquote id="quote"><font size="1" face="Verdana, Arial, Helvetica" id="quote">quote:<hr height="1" noshade id="quote">Generellt sett så var kroppslängd en betydande faktor för. Adelsmän var ofta längre beroende på att de åt en mer proteinrik kost än folk i gemen. Kosten är en mycket avgörande faktor vad gäller kroppslängd och nya kostvanor eller ökat välstånd kan drastiskt förändra medellängden.<hr height="1" noshade id="quote"></blockquote id="quote"></font id="quote">
Finns det några belägg för att denna olikhet i kroppslängd verkligen förekom i 1300-talets Sverige? Visst kan den uppkomma i tätbebyggda samhällen med inriktning på spannmålsodling. Men mig veterligen var kostens sammansättning jämförelsevist ganska lika för de olika stånden, i vilket fall som helst åt högmedeltidens vanliga skandinavier betydligt mer protein i form av kött och fisk än exempelvis sydeuropéerna om vi ska tro Dick Harrison i <i>Jarlens sekel</i>. Att kosten har betydelse för kroppslängden kan jag inte betvivla då jag inte har mer ingående kunskaper i ämnet, men en tankeställare är att de i princip utelsutande köttätande samerna faktiskt var betydligt kortare än sina brödätande nordiska grannar.
Poängen är att kroppslängd inte kan ses som en <i>säker </i>markör för social ställning, även om man nu var generellt längre i de högre stånden. Dessutom är det mer eller mindre fastställt att bockstensmannen var av medellängd jämfört med andra samtida skelett, detta diskuteras mer ingående i Nockerts bok vill jag minnas.
<blockquote id="quote"><font size="1" face="Verdana, Arial, Helvetica" id="quote">quote:<hr height="1" noshade id="quote">Avsaknad av tecken på tyngre fysisk aktivitet gör att man kan utesluta en enkel bonde. Utan närmare studier av muskelfästen etc. får vi dock vara försiktiga med att utesluta en krigare. En sådan torde främst ha en överutvecklad muskulatur kring den arm som för vapnet. Där har vi den bästa indikationen på en riddare eller knekt.
Men många av de i de högre klasserna var INTE topptränade krigare. Folk med en religiös bana som exempelvis präst torde inte ha behövt slita alltför ont i sina dagar. Ej heller en skrivare eller köpman.
Så bara för att krigarmuskler saknas utesluts inte en högre samhällställning. Avvsaknad av tecken på ett hårt liv pekar oftast mot att man haft det hyfsat bekvämt.<hr height="1" noshade id="quote"></blockquote id="quote"></font id="quote">
Nej bonde var han förmodligen inte, som jag skrivit instämmer jag med Eva Andersson om att mannen troligast var en hantverkare eller tjänare. Mig veterligen har mannens muskelfästen studerats noggrant, och utlåtandet lyder att han var jämförelsevis klent byggd i alla lemmar (Även detta diskuteras i Nockerts bok). Hade han växt upp i en frälsemannafamilj <i>måste </i>väl detta ha synts på skelettet, då alla unga ädlingar från tidig ålder tränades och drillades hårt i vapenhantering och kamp oavsett vilken bana de senare fördes in i. Du som osteolog vet givetvis bättre än mig vilka kännetecken ett skelett får som tränats hårt sedan barndomen.
Visst - vi vet inte säkert, men min poäng är att det pga. av samhällets militarisering i det medeltida Europa knappast existerade någon "högre samhällsklass där kroppskrafter inte behövdes" (som det gjorde t.ex. i Kina där ämbetsamannakarriären var det optimala)vilket har hävdats på sina håll.
<blockquote id="quote"><font size="1" face="Verdana, Arial, Helvetica" id="quote">quote:<hr height="1" noshade id="quote">Generellt sett så var kroppslängd en betydande faktor för. Adelsmän var ofta längre beroende på att de åt en mer proteinrik kost än folk i gemen. Kosten är en mycket avgörande faktor vad gäller kroppslängd och nya kostvanor eller ökat välstånd kan drastiskt förändra medellängden.<hr height="1" noshade id="quote"></blockquote id="quote"></font id="quote">
Finns det några belägg för att denna olikhet i kroppslängd verkligen förekom i 1300-talets Sverige? Visst kan den uppkomma i tätbebyggda samhällen med inriktning på spannmålsodling. Men mig veterligen var kostens sammansättning jämförelsevist ganska lika för de olika stånden, i vilket fall som helst åt högmedeltidens vanliga skandinavier betydligt mer protein i form av kött och fisk än exempelvis sydeuropéerna om vi ska tro Dick Harrison i <i>Jarlens sekel</i>. Att kosten har betydelse för kroppslängden kan jag inte betvivla då jag inte har mer ingående kunskaper i ämnet, men en tankeställare är att de i princip utelsutande köttätande samerna faktiskt var betydligt kortare än sina brödätande nordiska grannar.
Poängen är att kroppslängd inte kan ses som en <i>säker </i>markör för social ställning, även om man nu var generellt längre i de högre stånden. Dessutom är det mer eller mindre fastställt att bockstensmannen var av medellängd jämfört med andra samtida skelett, detta diskuteras mer ingående i Nockerts bok vill jag minnas.
<blockquote id="quote"><font size="1" face="Verdana, Arial, Helvetica" id="quote">quote:<hr height="1" noshade id="quote">Avsaknad av tecken på tyngre fysisk aktivitet gör att man kan utesluta en enkel bonde. Utan närmare studier av muskelfästen etc. får vi dock vara försiktiga med att utesluta en krigare. En sådan torde främst ha en överutvecklad muskulatur kring den arm som för vapnet. Där har vi den bästa indikationen på en riddare eller knekt.
Men många av de i de högre klasserna var INTE topptränade krigare. Folk med en religiös bana som exempelvis präst torde inte ha behövt slita alltför ont i sina dagar. Ej heller en skrivare eller köpman.
Så bara för att krigarmuskler saknas utesluts inte en högre samhällställning. Avvsaknad av tecken på ett hårt liv pekar oftast mot att man haft det hyfsat bekvämt.<hr height="1" noshade id="quote"></blockquote id="quote"></font id="quote">
Nej bonde var han förmodligen inte, som jag skrivit instämmer jag med Eva Andersson om att mannen troligast var en hantverkare eller tjänare. Mig veterligen har mannens muskelfästen studerats noggrant, och utlåtandet lyder att han var jämförelsevis klent byggd i alla lemmar (Även detta diskuteras i Nockerts bok). Hade han växt upp i en frälsemannafamilj <i>måste </i>väl detta ha synts på skelettet, då alla unga ädlingar från tidig ålder tränades och drillades hårt i vapenhantering och kamp oavsett vilken bana de senare fördes in i. Du som osteolog vet givetvis bättre än mig vilka kännetecken ett skelett får som tränats hårt sedan barndomen.
Visst - vi vet inte säkert, men min poäng är att det pga. av samhällets militarisering i det medeltida Europa knappast existerade någon "högre samhällsklass där kroppskrafter inte behövdes" (som det gjorde t.ex. i Kina där ämbetsamannakarriären var det optimala)vilket har hävdats på sina håll.
- Djingis Khan
- Inlägg: 950
- Blev medlem: 15 juni 2003, 22:26
- Ort:
av Karin » 13 mars 2006, 22:36
<blockquote id="quote"><font size="1" face="Verdana, Arial, Helvetica" id="quote">quote:<hr height="1" noshade id="quote"><i>Originally posted by Djingis Khan</i>
* "Långa kjortlar bars av finare folk"
Invändning: Ännu en gång finns det dokumenterat i dåtida bilder att vanliga stackare kunde gå klädda i långa kjortlar. Dessutom var de grönländska fattiglapparna på Herjolfsnäs iklädda långa kjortlar.
<hr height="1" noshade id="quote"></blockquote id="quote"></font id="quote">
Var verkligen alla boende på Grönland fattiga stackare? I så fall kanske de ändå hade längre kjortlar än svenska jämlikar för att skydda sig mot den starkare kylan. Men annars håller jag med dig. Har inte arbetarna Macieovski-bibeln ungefär samma längd på kjortlarna som Bockstensmannen?
Karin
* "Långa kjortlar bars av finare folk"
Invändning: Ännu en gång finns det dokumenterat i dåtida bilder att vanliga stackare kunde gå klädda i långa kjortlar. Dessutom var de grönländska fattiglapparna på Herjolfsnäs iklädda långa kjortlar.
<hr height="1" noshade id="quote"></blockquote id="quote"></font id="quote">
Var verkligen alla boende på Grönland fattiga stackare? I så fall kanske de ändå hade längre kjortlar än svenska jämlikar för att skydda sig mot den starkare kylan. Men annars håller jag med dig. Har inte arbetarna Macieovski-bibeln ungefär samma längd på kjortlarna som Bockstensmannen?
Karin
- Karin
- Inlägg: 1273
- Blev medlem: 5 januari 2003, 13:41
- Ort: Sweden
av Eva Andersson » 13 mars 2006, 22:54
Om du läser Nörlunds artikel I "Meddelelser från Grönland" respektive Östergårds bok om Herjolfsnesfynden står de där att dräkerna kommer från gravar på norrsidan och en bit från kyrkan, vilket var de platser på kyrkogården som hade lägst status. Att de begravdes i kläder som ett slags svepning är också ett tecken på att de inte tillhörde de högsta i Herjolfsnes, de fick nämligen träkistor, en oerhörd lyx på Grönland.
Eva
Eva
- Eva Andersson
- Inlägg: 1251
- Blev medlem: 17 december 2002, 23:48
- Ort: Sweden
av Djingis Khan » 13 mars 2006, 22:58
<blockquote id="quote"><font size="1" face="Verdana, Arial, Helvetica" id="quote">quote:<hr height="1" noshade id="quote">
Var verkligen alla boende på Grönland fattiga stackare? I så fall kanske de ändå hade längre kjortlar än svenska jämlikar för att skydda sig mot den starkare kylan. Men annars håller jag med dig. Har inte arbetarna Macieovski-bibeln ungefär samma längd på kjortlarna som Bockstensmannen?
Karin
<hr height="1" noshade id="quote"></blockquote id="quote"></font id="quote">
Tja det beror väl på vad man jämför med, det fanns uppenbarligen en viss social stratifiering i Herjolfsnes där de mer välbärgade begravdes i träkistor. De bevarade klädesplaggen tillhörde dock folk som var fattiga. Eva (som skriver om detta i sin artikel) eller ngn annan mer beläst person kan säkert svara mer utförligt.
I allmänhet har arbetarna i [url="http://www.medievaltymes.com/courtyard/images/maciejowski/leaf3/otm3rb.gif"]Macieowskibibeln[/url]något kortare kjortlar än bockstensmannen; deras slutar strax ovanför knät medan den senare går ner till vaden på mig som är 173 cm och därmed i bockstensmannens längd.
/M
Var verkligen alla boende på Grönland fattiga stackare? I så fall kanske de ändå hade längre kjortlar än svenska jämlikar för att skydda sig mot den starkare kylan. Men annars håller jag med dig. Har inte arbetarna Macieovski-bibeln ungefär samma längd på kjortlarna som Bockstensmannen?
Karin
<hr height="1" noshade id="quote"></blockquote id="quote"></font id="quote">
Tja det beror väl på vad man jämför med, det fanns uppenbarligen en viss social stratifiering i Herjolfsnes där de mer välbärgade begravdes i träkistor. De bevarade klädesplaggen tillhörde dock folk som var fattiga. Eva (som skriver om detta i sin artikel) eller ngn annan mer beläst person kan säkert svara mer utförligt.
I allmänhet har arbetarna i [url="http://www.medievaltymes.com/courtyard/images/maciejowski/leaf3/otm3rb.gif"]Macieowskibibeln[/url]något kortare kjortlar än bockstensmannen; deras slutar strax ovanför knät medan den senare går ner till vaden på mig som är 173 cm och därmed i bockstensmannens längd.
/M
- Djingis Khan
- Inlägg: 950
- Blev medlem: 15 juni 2003, 22:26
- Ort:
av Matti » 15 mars 2006, 23:15
Jag har inte hunnit kolla kroppslängder ännu, och jag vet heller inte om det gjorts studier ur den vinkeln i skandinavien. Men material finns.
Kost påverkar kroppslängden, tro mig. Men det gör också genetiskt arv samt möjligen miljön, därav samernas generellt sett kortare längd.
Sålunda bör man inte jämföra för mycket mellan olika populationer utan helst inom populationen.
För att klargöra en sak: Jag tror nog också att vi har att göra med en hantverkare eller skrivare/tjänare. Men jag vill inte utesluta något ännu.
Det som vore mycket intressant är att göra kemiska studier på hans skelett för att få fram bättre vilken typ av kost han har ätit. Jag hoppas att detta görs. Då kan vi få ytterligare information som kan vara viktig om hans backgrund och samhällsställning.
Vad gäller hantverk borde vi kunna utesluta smed, då detta yrke torde påverka musklerna på ett likartat sätt som en krigare, dvs ena sidan mer uppbyggd än den andra på grund av hammarsvingandet.
Men därefter är fältet fritt. Med tanke på att han ridit mycket, undrar jag om inte tjänare till en herreman verkar rimligt.
Kost påverkar kroppslängden, tro mig. Men det gör också genetiskt arv samt möjligen miljön, därav samernas generellt sett kortare längd.
Sålunda bör man inte jämföra för mycket mellan olika populationer utan helst inom populationen.
För att klargöra en sak: Jag tror nog också att vi har att göra med en hantverkare eller skrivare/tjänare. Men jag vill inte utesluta något ännu.
Det som vore mycket intressant är att göra kemiska studier på hans skelett för att få fram bättre vilken typ av kost han har ätit. Jag hoppas att detta görs. Då kan vi få ytterligare information som kan vara viktig om hans backgrund och samhällsställning.
Vad gäller hantverk borde vi kunna utesluta smed, då detta yrke torde påverka musklerna på ett likartat sätt som en krigare, dvs ena sidan mer uppbyggd än den andra på grund av hammarsvingandet.
Men därefter är fältet fritt. Med tanke på att han ridit mycket, undrar jag om inte tjänare till en herreman verkar rimligt.
- Matti
- Inlägg: 1752
- Blev medlem: 15 augusti 2005, 12:55
- Ort: Sweden
av Eva Andersson » 16 mars 2006, 10:03
Man håller på och gör en analys av av vad han åt och möjligen även vilken slags miljö han växte upp i. Det är väl troligt att resultaten presenteras i samband med invigningen av den nya permanenta utställningen i maj eller juni.
Eva
Eva
- Eva Andersson
- Inlägg: 1251
- Blev medlem: 17 december 2002, 23:48
- Ort: Sweden
11 inlägg
• Sida 1 av 1
Vilka är online
Användare som besöker denna kategori: Inga registrerade användare och 3 gäster