Historiska världars forum

Lars Magnar Enoksen har kommit ut med en bok,
Vikingarnas stridskonst.
Historiska Media ISBN 91-85057-32-0

Jahaja - då hade man lite att sätta tänderna igen då...

Hoppas han är bättre påläst i den här boken.

Saxat från Historiska medias [url="http://www.historiskamedia.se/books.asp?id=462"]hemsida[/url]
<blockquote id="quote">quote:<hr height="1" noshade id="quote">De nordiska vikingarna är kända världen över för sina långväga färder i öst- och västerled, liksom deras erövringar i Gårdarike och på de brittiska öarna. Men det är kanske inte lika känt att samma vikingar också var specialiserade på kampidrotter och sinsemellan hade en rad uttalade stridsideal. Lars Magnar Enoksens nya bok är den första samlade överblicken över nordbornas stridsfärdigheter. Han har ägnat femton år åt att undersöka historiska källor och ger här en pedagogisk vägledning till en viktig del i våra förfäders kultur.

Vikingarnas stridskonst är en intressant inblick i hur de vikingatida nordborna tränade upp sina stridsfärdigheter, med särskild tonvikt på den enskilde krigarens närstridskunskaper i kamp såväl med som utan vapen. En framträdande plats ges åt de olika kampidrotter som vikingarna utövade, till exempel glimabrottning och holmgång. Boken innehåller också initierade skildringar av hur dåtidens krigarsamhälle var uppbyggt, hur stridsövningarna gick till och hur vikingarnas krigarreligion såg ut. Här finns avgörande slag beskrivna, som det mytomspunna Bråvallaslaget och sjöstriden vid Svolder.

I Vikingarnas stridskonst varvas längre och kortare citat ur högklassiga historiska källskrifter med noggranna analyser av de delar av textinnehållet som berör vikingarnas kampmetoder. Författaren hämtar information och historiska fakta från samtida skildringar – Heimskringla, Eddadiktningar, skaldekväden, runstenstexter – allt nyöversatt speciellt för den här boken. Som vägledning för läsaren inleds boken med en grundlig genomgång av samtliga källskrifters ursprung.

Lars Magnar Enoksen är runolog och dessutom en flitig utövare av glimabrottning, vars historia han levandegör i boken. Han har tidigare utkommit med flera böcker däribland Runor – historia, tydning, tolkning (1998) och Vikingarnas egna ord (2003). På annat förlag har han även gett ut en roman om vikingarna.
<hr height="1" noshade id="quote"></blockquote id="quote">

/N B

Sådärja, beställd på Adlibris.....fast den hade ju inte kommit ut ännu förstås...

Man kan vel ikke si noe annet enn "lykke til", selv om den ynkelige kildesituasjonen man har om vikingtid nok ikke holder til å skrive en slik bok. Hvordan plukker man middelalderinnflytelsene ut av slagbeskrivelser i Heimskringla når Heimskringla er den eneste detaljerte kilden til slaget ved Svolder?

Nu har jag hunnit med en liten glimt i boken, och vid en första anblick verkar den bra upplagd. Som lekman får jag i alla fall intrycket att han redosvisar källor noggrant och att boken är lättläst. Förhoppningsvis får man lite tips som man kan applicera på SCA fighting....

Är det någon annan som har köpt boken och läst i den ännu? Jag har lite funderingar som jag tänkte dryfta med någon som har lite mer kunskap i ämnet....

Jeg har fortsatt vanskelig for å forstå hvordan man kan skrive noe som ikke blir 80% spekulasjoner basert på de kildene man har...

Jag får intrycket att han har en hel del källor att stödja sig på, men även att han drar lite för många slutsatser av bilder på bland annat bildstenar, jag skulle nog själv betrakta bilderna som ganska symboliska och inte förlita mig så väldigt mycket på storleksförhållandet mellan olika saker t.ex....men det tycker jag inte riktigt att han gör.

Hvor mye vekt legger han på glíma? Som vi jo alle vet er moderne islandsk bryting men som så langt _ingen_ har klart å spore tilbake til vikingtiden(eller middelalderen) - og som han i bokbeskrivelsen kaller "vikingenes bryteteknikk"...

Endre >> Han behandlar ju Glima väldigt ingående, och tar även upp en del källor som han menar påvisar att glima skulle ha förekommit under vikingatid, även om han inte helt och fullt menar att det skulle ha kallats just Glima då.
Som källor refererar han till de berättelser som ju är nedtecknade på medeltiden - främst då av Snorre - och kanske har vandrat i folkmun under några sekler....jag vet inte riktigt hur jag skall förlita mig på alla uppgifter han tar upp, jag har ju ingen akademisk utbildning så jag ser fram mot att någon som är lite mer insatt läser boken och delar med sig av sina åsikter.

<blockquote id="quote">quote:<hr height="1" noshade id="quote">Originally posted by Sigfuss

Endre >> Han behandlar ju Glima väldigt ingående, och tar även upp en del källor som han menar påvisar att glima skulle ha förekommit under vikingatid, även om han inte helt och fullt menar att det skulle ha kallats just Glima då.
Som källor refererar han till de berättelser som ju är nedtecknade på medeltiden - främst då av Snorre - och kanske har vandrat i folkmun under några sekler....jag vet inte riktigt hur jag skall förlita mig på alla uppgifter han tar upp, jag har ju ingen akademisk utbildning så jag ser fram mot att någon som är lite mer insatt läser boken och delar med sig av sina åsikter.
<hr height="1" noshade id="quote"></blockquote id="quote">

Jo, man må jo ha drevet med en eller annen form for ubevæpnet nærkamp under vikingtid også, men såvidt jeg vet kan man ikke spore glíma tilbake til tidligere enn til rundt(overraskende nok) den islandske nasjonalstatens framvekst...

Snorre. Uff da. Snorre er en god kilde til 1200-tallets Island, og mulgiens til ditto norge...men vikingtiden? Hmm...

Jeg blir nødt til å lese denne boka. Men jeg tror jeg kommer til å bli frustrert.

EF

Endre >> Jo han använder sig även av Saxo Grammaticus som källa, nu har jag kommit in på berättelsen om Bråvallaslaget.
Här nämner han Grammaticus uppräkning av de kämpar som ställde upp på de två sidorna, i den listan finns flera namn från Island som då inte var befolkat när Bråvallaslaget skall ha stått. Detta avfärdar han som en anakronism från Saxos sida då dessa kämpar inte nämns i själva slaget. Däremot godtar han att det skulle ha deltagit kvinnliga kämpar i en hög position eftersom de nämns vid namn i början och även nämns under själva slaget.
Detta vet jag inte hur jag skall förhålla mig till, är det lösa grunder han antar detta på eller kan man faktiskt dra sådana slutsatser av Saxo Grammaticus berättelse?

//JS

Saxo er også ganske så upålitelig omkring begivenheter som er utenfor hans egen tidsperiode og det blir verre jo eldre de er...

På større hendelser, og muligens navn, kan man bruke ham. Men detaljer er det nok verre med.

Jag blev lite ledsen när jag kollade kapitlet om vikingatida svärd, och hittade påståendet att svärden vägde 1,5 - 2 kg. Har författaren hanterat några genuina svärd, och har han kollat något så enkelt som kataloguppgifter på bevarade svärd? 1 - 1,5 kilo ligger sanningen närmare.

<blockquote id="quote">quote:<hr height="1" noshade id="quote">Originally posted by Björn Hellqvist

Jag blev lite ledsen när jag kollade kapitlet om vikingatida svärd, och hittade påståendet att svärden vägde 1,5 - 2 kg. Har författaren hanterat några genuina svärd, och har han kollat något så enkelt som kataloguppgifter på bevarade svärd? 1 - 1,5 kilo ligger sanningen närmare.
<hr height="1" noshade id="quote"></blockquote id="quote">

Å gud. Dette høres ikke så bra ut. Han har ikke engang lest Petersen.

Historiska världars forum

Vikingarnas Stridskonst

Vikingarnas Stridskonst