Detta kanske ses som en meningslös fråga placerad i fel tråd, men jag måste få fråga iaf.
Efter att ha läst en del fornnordisk mytologi och skildringar från tiden kring 1000-talet har jag själv blivit intresserad av konsten att kväda. Jag har funnit tre olika typer av "kvädes-kategorier" nämligen; visa, flock och drapa. Tidigare jag jag fått höra att en drapa alltid är av negativt innehåll, menad att håna någon. Detta stämmer inte, då Gunnlaug (från Gunnlaug Ormstungas sagor)kväder drapor inför olika storkonungar i Norge. Samme person kväder flock inför jarlarna då han själv tycker att draporna är lite för storslagna och bör reserveras för ovan-nämda kunkligheter.
Efter att ha läst igenom alla dessa kväden slås jag av följande: Vad skiljer en flock från en drapa? -Skrivsättet tycks vara densamma och längden varierar stort inom bägge formerna. Kanske går jag miste om mycket i och med översättningen från fornskandinaviska, men det borde finnas framstående skillnader även i vår moderna svenska(?).
Finns det någon som kan hjälpa mig lista ut hur det ligger till!?
Vad skiljer en flock från en drapa?