Historiska världars forum

Jag är intresserad av silversmide och har lärt mig göra lite enklare saker som ringar och hängsmycken. Lödningen är en viktig bit i arbetet och jag brukar använda mig av en enkel gasblåslampa.
Men jag skulle bra gärna vilja ha reda på, om någon känner till det, hur man bar sig åt för att löda på vikinga- och medeltid. De hade ju liksom inte gas och sådant.
Så hur bar man sig åt? Och vad krävs i utrustningsväg?
Mig veterligen har jag aldrig sett någon arbeta med silversmide på gammalt sätt. Vikinga- och medeltida järnsmeder finns det ju relativt gott om, men silver- och guldsmederna lyser med sin frånvaro.
Torbjörn [:)]

Nordmannen Jørgen Bøckman har syslet endel med dette så vidt jeg husker. Han er visstnok den eneste i Norge som har behersker jernalderens spesielle loddeteknikk for edelmetaller. Jeg tror ikke han vanker på dette forumet men du kan jo sjekke ut hans hjemmeside på http://folk.uio.no/jbockman/meny.html hvor du vil finne kontaktinformasjon.

Lite praktisk info hittar du i "[url="http://www.forntidateknik.z.se/IFT/MNTarb/2002/silvlod/silvlod3.htm"]Silverlödning under yngre järnålder och äldre medeltid[/url]", Johan Davidssons och Rickard Zetterquists MNT-projektarbete från 2002.

/N B

Nils Vase i hantverkslägret Visby 01 kunde berätta en hel del om hur man använder lödlampor i praktiken
http://www.skauma.org/bildarkiv/dynpage ... 100076.jpg
Har bara testat på provbit själv med mycket primitiva blåsrör men det gick, mer träning så.... Skulle nog säga att man har mer koll på små arbeten med blåsrör än med gasbrännaren

Tack allihop [:D]

Bilden på Nils Vase gav mig ett uppslag. Man borde ju kunna använda även någon slags ålderdomlig oljelampa. Hoppas jag...
Skall testa
Hälsar Torbjörn

[/quote]Har bara testat på provbit själv med mycket primitiva blåsrör

Ehm... Hur såg blåsrören ut? Längd? Ev. diameter? Vilket material?

Längden en smaksak beroende på hur bra syn du har kontra hur nära lampan du vågar vara. Nils hade flera olika rör men en svag krök som på bilden ger bättre sikt mot arbetstycket, koniciteten på röret ger mindre virvlar antar jag. Metallrör är nog det rekomendabla. Jag provade med lite vad som fanns inom räckhåll i garaget ink. ett tunnt plaströr som fungerade rätt bra en stund.... Diametern är inte så viktig eftersom det är en ganska liten luftvolym som ska strömma igenom, däremot är det mycket lilla hålet i arbetsänden svårt att få till. Luftströmmen ska vara så jämn som möjligt utan turbulens som ger sidoflammor o andra störningar. Ska se om jag hittar några fler bilder.
Lödmetoden fungerar till de flesta smyckesändamål hur hög temp man kan få vet jag inte. Någon som provat lågtemp arbeten i tenn på det här sättet ? Lägg fö. märke till "brickan" han har arbetsstycket på under lödningen, fungerar bra i många fall även med gaslödning o gör att man kan komma åt sådär aningen bättre i vissa vinklar.

/E.S.

Hmmm
Det ser nästan ut som om Vase använder ett kopparrör. Men jag kan ha fel. Det skulle kanske funka med en bit av ett bromsrör i koppar. Med ett sådant går det att få ett mycket litet hål i arbetsänden. Värt att prova. Brickan han har är nog oundgäglig då arbetsstycket måste kunna lyftas upp till bekväm arbetshöjd. Men sådant är lätt att fixa. Svåraste problemet är vilken slags värmekälla som är den bästa. Finns det överhuvudtaget arkeologiska bevis för vad som kan ha använts?
Torbjörn

En bit bromsrör fungerar troligen helt ok, lätt att hantera. Samtidigt som det kan skadas rätt lätt eftersom det är så mjukt. En bit skamolex eller tegel som topp på brickan efter tycke o smak för att få en tålig brandsäker yta. Glödande kol fungerar bra istf olje/spritlampan. Har sett guldsmedslampor på målningar från 15-1600 tal men kommer inte ihåg var nu. Ska se vad jag kan gräva upp för dokumentation. Skulle gissa att den här metoden för lödning är bland det mest ursprungliga du kan hitta.

Vad det gäller bränsle vid lödning så är det viktigt med renheten - skitigt kol ger dålig vidhäftning av lodet. Jag vet att det finns en artikel om en dansk klensmedja från 1100-1200-tal där de hittade ett fyrfat i keramik fyllt med kol av nötskal och ekollon - sådant kol skall tydligen vara extremt rent (har ej testat - det kommer nog). Jag kommer inte ihåg på rak arm var artikeln publicerades, ev i <i>Hikuin</i> - men de drog paralleller till Balerarerna där mandelskalskol användes till liknande verksamhet.

Tänk bara på att det är skillnad mellan hård- och mjuklödning - åtskilliga arkeologer har <i>inte</i> förståt det, varför mycket strunt har sagts och skrivits om lödning genom åren [xx(] (t.ex. av Andreas Oldeberg).

/N B

Hej Ny Björn
Skulle vara dig evigt tacksam om du kunde rota rätt på den där artikeln...
F.ö använder jag mig enbart av hårdlödning. Skillnaden är som du säger stor.
Torbjörn