Historiska världars forum

Hej,
Jag undrar om runor blev använda under medeltiden som talisman / amulett och i vilken utsräkning. Vilken rol, som magiska symboler spelade runor runt år 1000.

Tacksam för alla svar

MJM

På Island har man ju långt fram haft galdrar, symboler som ristats i bl.a. trä som ibland består av sk. bindrunor (flera runor som sätts samman till en). Runor har långt in i medeltid används till kalendrar och till besvärjelser, men också korta meddelanden. Men påfundet att ha enskilda runor kring halsen känns modernt.

Runor användes i daglig skrift under hela medeltiden. Brev och meddelanden mellan 'vanliga' personer var ofta i form av runor. Även märkning av föremål. Vissa forskare tror att läskunnigheten av runor kan ha varit så hög som upp mot 80%, vilket jag tycker låter lite väl högt. Det har även skrivits böcker med runor, och i enstaka fall latin med runor.

Som 'magi' har det möjligen använts som skydd på saker i form av ramsor. Det verkar äver relativt vanligt att 'futharken' (alfabetet) använts som magisk formel eftersom 'med alfabetet kan man skriva allting i världen', detta ansågs därför som stark magi.

Enskilda runor i sig har jag inte heller sett mer än som bomärken. Amuletter verkar inte heller vanligt. Med vanligt menar jag såklart att det inte finns belägg för det.

Meg bekjent finnes det ingen eksempler på at runer har blitt brukt som magiske amuletter. Det finnes noen runeinskripsjoner som har blitt tolket som magiske. De fleste av disse er omstridte, og i alle eksempler er det selve teksten som er magisk, ikke runene i seg selv (litt som om vi ville ha skrevet "simsalabim" og "hokus-pokus" med latinske bokstaver i dag).

Bindruner og lønnruner er et unntak, men mange runeforskere tolker også disse bare som en litt finurlig og "hemmelig" måte å skrive på, ikke ulikt barns kodespråk, røverspråk, kråkespråk osv.

Det infamøse runediktet, kjent for å tilegne egenskaper til de enkelte runene (A = ås, S = sol osv) kan like gjerne tilhøre den litterære gåtetradisjonen som en magisk tradisjon. R.I.Page forfekter denne tolkningen, og peker på at runediktet står innklemt mellom andre gåter i det islandske manuskriptet. Også i angelsaksiske gåtemanuskripter finnes det eksempler på at løsningen skrives i form av en rune.

Kort sagt: det er tvilsomt at runer ble brukt som amuletter.

Digresjon: den gode, gamle ALU som i "Alu, alu laukar", lenge ansett for å være et kryptisk-magisk formular (av østlig opphav?), tolkes nå av visse runologer til å bety øl, og jeg tror personlig at dette er vår første kjente oppskrift på hvordan man bør koke kjøtt. [:)]

Tackar för alla inlägg. Skulle också fråga om en runa kunde ha används som bomärke och i vilken utsträckning.
Kande det varit möjligt att en runa ha används som heraldisk vapen?

Jo. Som bomärke har de använts. ofta kombinerade, Dvs flera runor från samma bas. Men om de verkligen är runor eller bara ett enkelt märke att rista in är förstås inte lätt att veta. Som heraldiskt vapen är det inte troligt att de använts. Möjligen som ett borgerligt sådant då de ibland använde just bomärken i vapnen (mest i sigill) men inte så troligt ens då. Nu har jag bara en av Ranekes heraldikböcker hemma, men däri tas de inte ens upp..

Låna boken "Runmärkt- Från brev till klotter -Runorna under medeltiden". I denna bok finns en hel del om runornas magiska användning på medeltiden. Bland annat bokstavsformeln "Sator arepo" och det utbredda användandet av runorna A:G:L:A från bibeluttrycket "Attah gibbor leolam adonai" som betyder "Du är stark i evighet, Herre". Man kombinerade dessa bokstäver i olika kombinationer på runinskriptioner...

Som sagt, låna boken...

Det skall jag göra. Tack för tipset.