Örter

av **Towanda** » 3 april 2004, 11:43

*skrattar*

skulle väl vara i en "lille en" till maten...[}:)]

av **elin** » 6 april 2004, 18:59

Så här ser min odlingslista ut för närvarande, baserad på källorna nedan. Kommentarer/tillägg med källhänvisning tas gärna emot!

Typ av växt:
G = grönsak/frukt
M = medicinalväxt
K = krydda
F = färgväxt
S = spånadsväxt

Tidsperiod Svenskt namn Latinskt namn Typ Källa fyndort

5000-2500 fkr
Svartsenap Brassica nigra K, M FH 1-årig MH: sannolikt odlad.

500 fkr -
Bitterkrassing Lepidium latifolium MH
500 fkr - 1049 ekr
Pimpernöt Staphylea pinnata MH
300-200 fkr
Opiumvallmo Papaver somniferum M PA MH fynd Lodbjerg, Danmark
år 0
Läkeverbena, järnört Verbena officinalis M PA
Odört Conium maculatum M PA 2-årig giftig
Selleri Apium graveolens G,M PA 2-årig, tål frost
år 200-300
Rundmynta Mentha suaveolens /rotundifolia FH MH flerårig Danmark
år 400-800
Bolmört Hyoscyamus niger M PA 1-2-årig
Kirskål Aegopodium podagraria G,M LI MH flerårig odlad eller vild?
Vildpersilja Aethusa cynapium M PA 1-årig
Vitsenap Sinapis alba M PA 1-årig
före år 800
Oljedådra Camelina sativa PA 1-årig
år 800-1000
Fjällkvanne Angelica archangelica G,M PA 2-årig
Fläder Sambucus nigra M PA flerårig
Gyllen Barbarea species MH
Kardborre Arctium .. (Arctium lappa/Stor kardborre??) G,M,FH 2-årig
Knölklocka Campanula rapunculoides G FH MH flerårig
Koriander Coriandrum sativum K PA MH 1-årig
Kryddkrasse Lepidium sativum G PA 1-2-årig
Kål: slätbladig grönkål Brassica oleracea ssp. Acephala G,M PA MH 2-årig Kål: vild buskkål Brassica oleracea ssp. Oleracea G MH
Läkemalva Althaea officinalis G,M PA flerårig
Läkevänderot, vänderot Valeriana officinalis M FH flerårig Palsternacka Pastinaca sativa G,K FH 2-årig Penningört, penninggräs Thlapsi arvense FH 1-årig
Skelört, svalört Chelidonium majus M PA giftig
Såpnejlika Saponaria officinalis M PA flerårig
Vallört Symphytum officinalis M FH flerårig
Valnöt Juglans regia M PA MH träd Bornholm, Lund
Vejde Isatis tinctoria F FH 2-flerårig
1050 -
Gräslök ? Allium shoenoprasum PA flerårig
Skogslök ? (kajp) Allium scorodoprasum PA flerårig
1100 -
Dill Anethum graseolena K LI 1-årig
Lungrot, Gode Henrik Chenopodium bonus-henricus G;M flerårig
Päron Puyrus Communis G;M MH träd
Trädgårdsmålla Atriplex hortensis G;M LI 1-årig
1200 -
Fläcklungört Pulmonaria officinalis M FH flerårig
Hjärtstilla Leonurus cardiaca M FH flerårig
Humle Humulus lupulus M,K FH MH flerårig Birka
Isop Hyssopus officinalis K FH flerårig
Kryddsalvia Salvia officinalis K MH
Kummin Carum carvi K PA 2-årig
Kungsljus Verbascum thapsus M MH Danmark 1150-1200
Kustruta, strandsnärja Thalictrum minus FH flerårig
Kyndel, sommarkyndel Satureja hortensis FH 1-årig
Kyndel, vinterkyndel Satureja montana FH flerårig Luktviol, doftviol Viola odorata M PA flerårig
Lök: gul Allium cepa G PA MH Danmark
Mariatistel Silybum marianum G,M FH 1-2-årig
Raps Brassica napus G FH 1-2-årig
Rättika Raphanus sativus var. Niger G,M FH,LI,MH
Sallat Lactuca sativa G FH 1-2-årig
Småborre, åkermönja Agrimonia eupatoria M FH flerårig Vinruta Ruta graveolens K,M FH giftig
Ängssalvia Salvia pratensis K FH MH flerårig
1300 -
Morot Daucus sativus G LI 2-årig
Purjolök Allium porrum G LI
Ringblomma Calendula officinalis M PA 1-årig
Vitlök Allium sativum M LI flerårig
Ålandsrot Inula helenium M PA flerårig
Libbsticka Levisticum officinale MH
Fänkål Foeniculum vulgare var. dulce K MH

Källor:
PA: Populär Arkeologi nr.2 1999, "Arkeologi i trädgården" artikel av Kjell Lundquist
FH: Fotevikens hemsida, artikel om kulturväxter under vikingatid - tidig medeltid WPW: S.Welinder, E-A Pedersen, Mats Widgren: Jordbrukets första femtusen år, 4000 fKr-1000 eKr. N&K & LT 1998
LI: Lena Israelsson: Köksträdgården. Det gröna arvet. W&W 1996 BT: Botanisk Tidskrift nr.84 (1990), "Jordbruket under vikingatiden i Mälarområdet" artikel av Sven-Olof Borgegård
AG: Agnes Geijer: Ur textilkonstens historia DVF: Naturhistoriska Riksmuseets hemsida "Den virtuella floran" MH: Marie & Björn Hansson: Köksträdgårdens historia. Signum 2002

av **Towanda** » 9 april 2004, 15:08

Mycket intressant Elin[:)]

Det finns inte en chans att jag skulle få plats med allt detta i min lilla täppa, och sedan odlar jag även mer senkomna grönsaker då de smakar så gott!
Bland annat gurka och squash, och jag är säker på att ha sett dessa grönsaker i någon medeltida kokbok på nätet...ska leta upp info om jag kan!

/Towanda

av **elin** » 9 april 2004, 21:32

Gurka!!

(forts på listan - samma källor):
1400 -
Bosyska, bonässla Ballota nigra M PA flerårig
Gurka Cucumis sativus G LI 1-flerårig
Mangold Beta vulgaris var. cicla G LI 2-årig
Pepparot Armoracia rusticana K PA flerårig
Portlak Portulaca oleracea G Li 1-årig
Rödbeta Beta vulgaris var. Vulgaris G LI 2-årig?
Senapskål, rucola Eruca sativa G LI 1-årig
1500 -
Blomkål Brassica oleracea var. Botrys G LI 2-årig
Huvudkål, vitkål Brassica oleracea var. capitata G LI 2-årig TrönderLunde
Kålrot Brassica napus ssp. rapifera G LI
Rädisa Raphanus sativus var. Sativus G LI 1-2-årig
Spenat Spinacia oleracea G LI 1-årig

av **Towanda** » 16 april 2004, 20:47

Men elin!

Vadan squashen då?

Denna mumsiga grönsak[:p]

av **elin** » 18 april 2004, 09:44

"Squash har under lång tid varit viktig föda i Syd- och Nordamerika och kom till Europa i samband med upptäckten av nya världen." källa: www.odla.nu
Mao. blir squashrätterna själva cloun på renässansfesten... (tillsammans med kalkonen och det övriga).

av **ulfR thunhar** » 22 mars 2005, 20:46

Fanns humle i Södermanland under 400- och 500-talen eKr? Pollen hittades på trähjulet från Mellösa i sjön Filaren nära Flen. Uppgiften om humle är osäker. Det är svårt att skilja mellan pollen från hampa och humle.

Nordin-Grip, I 1979. Ett hjuls väg genom 1500 år. Katrineholm.
Zachrisson, S (år?). Humle -läkeört, krydda och konserveringsmedel. Sörmlandsbygden 1994. Södermanlands hembygdsförbunds årsbok, (s?). Nyköping.

av **Mandrake** » 16 maj 2005, 23:16

Ursäkta om detta inlägg inte passar här men jag hittade ingen mer passande plats.

Är det ofarligt att dricka pilbarkste?
En kompis och jag är lite nyfikna på om det hjälper mot verk och så, men vi är lite tveksamma om vi verkligen ska dricka det innan vi frågat någon om råd först...

Tackar på förhand// Oskar

av **Nenne** » 17 maj 2005, 12:32

Det är absolut ingen fara såtillvida man inte är allergisk. Det som i acetylsalicylsyra orsakar magproblem hos vissa är i pilbarken inte isolerat och ger därför inte biverkningar (som tex magsmärtor).
Tänk dock på att det är medicin och drick det endast som kur och aldrig som "sällskapsté". Visst hjälper det. Testa gärna att göra té på älgört, det är också effektivt mot värk.
Lycka till!!
//Nenne

av **Vesuvius** » 17 maj 2005, 19:19

Acetylsalicylsyra finns ju i vanliga panodil. Fast det kanske inte är själva den substansen man är allergisk mot? (om det är det är det ju annars bara att veta om man är allergisk mot panodil).

av **Mandrake** » 17 maj 2005, 20:38

Finns det olika sorters pilträd?

Jag menar, har inte olika sorters pilträd olika egenskaper? Själv har jag ingen aning vad för sorts pilträd jag har på gården men det kanske man kan ta reda på... Någon som vet hur man ser vilken sorts pil man har?

Just nu sitter jag och smuttar på en andra kopp pilbarkste(förkyld å jäklig)...

//Oskar

av **Raymund** » 17 maj 2005, 21:43

Är man astmatiker så ska man undvika acetylsalicylsyra.

/R

av **Mandrake** » 18 maj 2005, 21:05

Ville bara säga det att jag nu är frisk! Om det är pilbarkens verkan eller att det bara gick över vet jag inte men jag satsar på att det är tack vare pilbarken

//Oskar

av **Rizzo** » 23 maj 2005, 13:27

<blockquote id="quote"><font size="1" face="Verdana, Arial, Helvetica" id="quote">quote:<hr height="1" noshade id="quote"><i>Originally posted by Mandrake</i>

Finns det olika sorters pilträd?

//Oskar
<hr height="1" noshade id="quote"></blockquote id="quote"></font id="quote">

Jo du, det gör det. Det är nog dessutom troligt att du stoppat i dig någon "nykomling". De flesta arter av salix du ser i parker och trädgårdar är just sådana, som t.ex. vitpil.

Om du vill knapra något inhemskt så får jag rekommendera sälg eller gråvide? De finns många fördelar med detta. Pilar har en ovana att ofta ägas av någon medans sälg och vide har ogrässtatus och slaktas tonvis längs vägkanterna. Sälg är dessutom den ursrungliga råvaran för acetylsalicylsyraframställning i sverige.

http://linnaeus.nrm.se/flora/di/salica/ ... licap6.jpg

av **Mandrake** » 23 maj 2005, 23:27

Tackar för tipen! Det skall jag prova nästa gång jag blir sjuk...

Rizzo: Du nämnde att jag troligtvis stoppat i mig någon "nykomling", har det någon betydelse rent innehållsmässigt, att det kanske inte innehåller så mycket acetylsalicylsyra?

Sälg och gråvide: Är det löven man ska koka te på, eller är det som med pilen, att man ska ta barken?

Örter

Vilka är online