1300 tals sköld

av **olafR** » 26 september 2005, 12:38

<blockquote id="quote">quote:<hr height="1" noshade id="quote">Originally posted by Halvor

Hvem kan skaffe bilder av skjoldene i kristdala kirke? DE vil jeg se!!!

norske buklere: http://home.armourarchive.org/members/a ... uklere.gif
rekonstruksjon av Vegard Vike: http://home.armourarchive.org/members/a ... ckler1.jpg
<hr height="1" noshade id="quote"></blockquote id="quote">

Vet inte om dom är säkert daterade, men i mina ögon ser det ut som 1800-tals rekonstruktioner.

av **Johan Käll** » 26 september 2005, 14:16

det är just det.. jag tycker inte de liknar 'riktiga' sköldar. något klumpiga. De är i naturlig storlek dock. Maila Thomas eller Carl i Carnis, de har bilder.

av **Halvor** » 26 september 2005, 20:03

Eh...snakker vi om norske buklere eller kristdala kirke nå? (de norske buklerne er ganske sikkert daterte (bl.a. fordi ett av dem ble funnet under en stein sammen med et sverd).

Hvem har mailadressen til Thomas og Carl?

Halvor

av **Johan Käll** » 26 september 2005, 20:17

jag talar om kristdala. De är målade med ättens Svinakulas vapen. du can hitta Thomas å Carl genom Carnis hemsida.
http://berglind.no-ip.org/_Carnis/default.asp

av **Ulfr** » 27 september 2005, 11:04

Hoppas någon av er lägger ut bilderna så vi andra nyfikna får ta del av sköldarna?

av **olafR** » 27 september 2005, 15:19

<blockquote id="quote">quote:<hr height="1" noshade id="quote">Originally posted by Halvor

Eh...snakker vi om norske buklere eller kristdala kirke nå? (de norske buklerne er ganske sikkert daterte (bl.a. fordi ett av dem ble funnet under en stein sammen med et sverd).

Hvem har mailadressen til Thomas og Carl?

Halvor
<hr height="1" noshade id="quote"></blockquote id="quote">

Jag menade dessa [url="http://home.armourarchive.org/members/andersh/Reenactment/Authentic/Norske%20buklere.gif"]sköldar[/url]

av **Halvor** » 28 september 2005, 13:55

"Skjoldet fra Korsødegården er 43 cm i diameter. Skjoldbulen har en form for dekorasjon rundt ved overgangen til kragen som nagles til brettet. Det er bare en rekke streker som går i kryss XXXXXXXXXXX.
Dateringen av sverdet er omdiskutert men tilhører sannsynligvis 1300-tallet.
Det er vel vanskelig å foreta en kjerneprøve fra et skjoldbrett, tja. Det er ikke gjort.
Det er en runeinnskrift på grepsbeslagene på sverdet."

(sitat Harald Moberg, Norsk Forsvarsmuseum)

Runeteksen: "AVMVTÆR:GEDE:MIK:AOSLIKÆR:AMK" (D'en i GEDE er en norrøn "th") og dateres i oakshott til så sein som 1300. (The sword in the age of chivalry)

(forsåvidt interessant at et identisk sverd funnet i Cawood er datert til 1000-1100.)

De andre skjoldene er ikke datert utifra andre kriterier enn kunsthistoriske.

De andre skjoldene er heller ikke datert med naturvitenskaplige metoder, men kvaliteten på smiarbeidet tilsier noe annet enn fantasifull reproduksjon fra 1800-tallet. Vekta er ikke verre enn at det går fint å sloss med dem (vegards repro veier vel i overkant av et kilo eller så)

Halvor

av **Ulfr** » 6 oktober 2005, 14:57

Och jag menade Kristdala. Halvor, har du fått bilder?

av **Halvor** » 12 oktober 2005, 16:17

Noen få, ja. Noen finnes på: http://www.hageus.se/thomas/strid.htm

Når det gjelder de norske buklerne er de datert på grunnlag av to arkeologiske funn av skjoldbeslag fra 12-1300-tallet som er temmelig like, bl.a. det tidligere nevnte korsødegårdssverdet (som jeg akkurat nå ikke finner noen bilder av...grrr....)

Det finnes forresten to stykker i Køben. Noen bilder her:

http://stud.imma.dk/nils.anderssen/bild ... 2hoyre.JPG

http://stud.imma.dk/nils.anderssen/bild ... enstre.JPG

http://stud.imma.dk/nils.anderssen/bild ... senter.JPG

http://stud.imma.dk/nils.anderssen/bild ... detalj.JPG

og her:

http://stud.imma.dk/nils.anderssen/bild ... rliten.jpg

http://stud.imma.dk/nils.anderssen/bild ... erstor.jpg

(takk til nils for bilder...gavmildt!)

av **Thomas Hagaeus** » 31 oktober 2005, 15:52

Nu har jag fått tag på konserveringsrapporter om Kristdalasköldarna. Här kommer den första:

RIKSANTIKVARIEÄMBETET OCH
STATENS HISTORISKA MUSEER
Tekniska Institutionen
Målerikonserveringen
Hans Peter Hedlund Rapport Tm 89:108.

Vapensköld tillhörig Krisdala kyrka Småland.
1300 tal.
Träslag: Trol. Furu.
Höjd: 64 cm.
Bredd: 62 cm

Sammansättning:

Skölden består av en bred(?) samt två smalare brädor, sinsemellan sammanfogade med dymlingar, som blivit genomskurna vid bearbetningen av baksidan, som företagits efter sammanfogningen. Brädernas tjocklek är högst 10 mm. På grund av till stor del bevarad ytbehandling kan sköldens träarbete inte med säkerhet bedömas.

Grundering och måleri:

Såväl fram, som baksidan till största delen täckta med grundering. På baksidan har grunden en grov och sandig ytstruktur. Framsidan är försilvrad i glansteknik, samt försedd med vildsvinshuvud målat i svart, vitt, och rött, med omväxlande vita och gröna prickar.

av **Thomas Hagaeus** » 31 oktober 2005, 15:55

Som tillägg kan jag nämna att brädorna är stående och bearbetade med yxa.

av **Thomas Hagaeus** » 1 november 2005, 12:10

Och den andra:

RIKSANTIKVARIEÄMBETET och
STATENS HISTORISKA MUSEER

K Tronner/IJ 1984 03 29 Rapport 71/84

ANALYSRAPPORT

1. INLEDNING
Nio prover tagna på två stycken begravningsvapen från Kristdala kyrka, Småland, inlämnade för analys. Då sköldarna är unika och av stort vetenskapligt intresse befinner de sig nu på Jönköpings läns museums konservatorsateljé. Provtagningen har utförts av konservator Ola Westerudd.

2. Provmaterial där följande frågor önskas besvarade:
2.1 Vilket träslag är de gjorda av (11)
2.2 Hur är grunderingen sammansatt (12)
2.3 Vad består övermålningen av, pigment? Oljefärg? (13)
2.4 Vilka vävtyper förekommer, material (14)
2.5 Vilket rött pigment är det frågan om (15)
2.6 Vilket grönt pigment är det frågan om (16)
2.7 Hur är den svarta färgen sammansatt (17)
2.8 Vad ligger under silvret? Kan det möjligtvis vara tenn istället för silver (18)
2.9 Färgsnitt med foto på prov 19 önskas.

3. METODIK
(-------------)

4. RESULTAT

Pigmentfärger
4.1 (12) vitt (grundering)
4.2 (13) ljusblått
4.3 (15) rött
4.4 (16) blått
4.5 (17) svart

Siffrorna inom parentes anger provmaterialets sifferbeteckning vid inlämnande av proverna för analys.

4.1 (11) Se nedan punkt 5, övriga kommentarer

4.1 (12) Vitt grundering
Lut löser grunderingens bindemedel liksom saltsyra 1:3, således lim.

4.1 (13) Ljusblått pigment på väv
Kaliumhydroxid löser pigmentbindemedlet, men ej saltsyra, alltså olja. Våtkemiskt testades på järn och bly, varvid positivt resultat erhölls i bägge fallen. Med hjälp av röntgendiffraktionsanalys (XRD) erhölls följande svar: blyvitt (2 Pb CO3 x Pb (OH)2), krita (Ca Co3) samt kol. Som komplement användes ett scanning elektronmikroskop (JSM-U3). Detta visade också att provet innehöll mycket Pb, Ca, Si samt Al och K. Övriga ämnen som detekterades med mikroskopets hjälp var Cu, Zn, Fe, Mn, P, Cl. Fastän provet innehåller endast spår av koppar är det troligtvis ändå detta ämne som givit pigmentet dess blå färg.

4.1 (14) Se övriga kommentarer

4.1 (15) Rött
Sulfidtest utfördes, varvid positivt resultat erhölls. Det röda pigmentet visade sig genom XRD vara cinnober (HgS).

4.1 (16) Blått
Efter att ha studerat provet i mikroskop vill jag kalla detta ett blått pigment istället för grönt. Jag började med att göra en koppartest med hjälp av kaliumferrocyanid, varvid positivt resultat erhölls. Genom XRD-analys framgick att provet var ett dubbelbrytande basiskt kopparkarbonat ( 2 Cu CO3 x Cu (OH) 2) vilket benämns azurit. Genom XRD kunde även konstateras att provet innehöll SiO2, Ca CO3 och Pb3O4

4.1 (17) Svart
Det svarta pigmentet visade sig genom XRD innehålla krita-gips-sot.

4.1 (18) Silvertest gjordes, varvid positivt resultat erhölls. Det fanns inget tenn i provet. Under silvret ligger en kritgrund med en oljeförsilvring.

5. ÖVRIGA KOMMENTARER

4.1 (11) På frågan vilket träslag de är gjorda av kan jag ej lämna något svar då denna typ av analyser ej utföres på Tekniska institutionen. Ber härmed få hänvisa till Thomas Bartholin vid kvartärgeologiska institutionen vid Lunds universitet eller till Boutelji vid träforskningsinstitutet i Stockholm.

4.1 (14)
Analysen har utförts av konservator Eva Lundwall på textilsektionen. En tråd från vardera av den grövsta, den mellersta samt den finaste textilien lades i jodzinkklorid för att därefter studeras i mikroskop. I alla tre fallen rörde det sig om en växtfiber, närmare bestämt hampa. Dukarna är vävda i tuskaft.

Kate Tronner

(Thomas anm. Det ligger alltså cirka tre lager duk på framsidan samt ett par på baksidan.)

av **Eric Hejdström** » 6 november 2005, 22:15

<blockquote id="quote">quote:<hr height="1" noshade id="quote">Skölden består av en bred(?) samt två smalare brädor, sinsemellan sammanfogade med dymlingar, som blivit genomskurna vid bearbetningen av baksidan, som företagits efter sammanfogningen. Brädernas tjocklek är högst 10 mm. På grund av till stor del bevarad ytbehandling kan sköldens träarbete inte med säkerhet bedömas.<hr height="1" noshade id="quote"></blockquote id="quote">

Hur har man egentligen gjort för att få en sköld välvd? Jag skulle tolka ovanstående ungefär som om man tagit rejält tjocka brädor som man sedan bearbetet på fram och baksida så man får den välvda formen. Eller har man helt enkelt sammanfogat relativt tunna brädor och sedan med ånga eller dylikt fått dom så mjuka att man kunnat böja dom och få välvningen? Det skulle ju ändå behövas en hel del finarbete för att få den bra vilket skulle kunna förklara varför dymlingarna som håller det samman blivit också har blivit bearbetade.
Sen undrar jag hur väven är fäst mot träet. Har man lagt lim på träet och sedan lagt över väven eller kan man ha dränkt in väven och sedan lagt den över skölden? Om man skulle ha en lim/pigmentblanding när man fäster väven så blir det ju säkert en bättre grund om man går så tillväga på samtliga lager...
Tillslut så har jag bara en undran? Varför skulle man vilja (annat än kanske underlätta välvningen) ställa brädorna på höjden? Det är mycket lättare att hugga trä längs fibrerna än tvärs över. Och när man slåss med sköld så kommer väldigt många hugg uppifrån...

Vi har det bra lätt som kan använda plyfa va? [:D]

/Eric

av **Thomas Hagaeus** » 7 november 2005, 15:41

<blockquote id="quote">quote:<hr height="1" noshade id="quote">Hur har man egentligen gjort för att få en sköld välvd? Jag skulle tolka ovanstående ungefär som om man tagit rejält tjocka brädor som man sedan bearbetet på fram och baksida så man får den välvda formen. Eller har man helt enkelt sammanfogat relativt tunna brädor och sedan med ånga eller dylikt fått dom så mjuka att man kunnat böja dom och få välvningen? Det skulle ju ändå behövas en hel del finarbete för att få den bra vilket skulle kunna förklara varför dymlingarna som håller det samman blivit också har blivit bearbetade.<hr height="1" noshade id="quote"></blockquote id="quote">
Jag tänkte experimentera med att klyva ut böjda bräder. Fungerar det bra limmar jag ihop dem och bearbetar ytan.

Om det inte fungerar skall jag limma ihop plana bräder med kaseinlim, vänta någon månad så det definitivt härdat, och sedan basa.

Skulle limmet inte tåla denna behandling får jag väl basa först och limma sedan. Men det skall nog inte bli nödvändigt.

Förhoppningsvis får jag då reda på vad som är snabbast och enklast och kan jämföra resultatet med originalen. Fast först måste jag hitta ett riktigt bra träd.
<blockquote id="quote">quote:<hr height="1" noshade id="quote">Sen undrar jag hur väven är fäst mot träet. Har man lagt lim på träet och sedan lagt över väven eller kan man ha dränkt in väven och sedan lagt den över skölden? Om man skulle ha en lim/pigmentblanding när man fäster väven så blir det ju säkert en bättre grund om man går så tillväga på samtliga lager...<hr height="1" noshade id="quote"></blockquote id="quote">
Tyvärr är rapporten lite otydligt skriven och det saknas t.ex. information om var på skölden de olika proven är tagna.

Det vanligaste för en kredering/grundering är lim+krita. Myra rekommenderar fisklim(mest elastiskt)+ev. lite honung(för ökad seghet)+krita.
<blockquote id="quote">quote:<hr height="1" noshade id="quote">Tillslut så har jag bara en undran? Varför skulle man vilja (annat än kanske underlätta välvningen) ställa brädorna på höjden? Det är mycket lättare att hugga trä längs fibrerna än tvärs över. Och när man slåss med sköld så kommer väldigt många hugg uppifrån...<hr height="1" noshade id="quote"></blockquote id="quote">
Se det inte som en träsköld med textilklädning utan se träet som den mjuka kärnan i en sandwich-konstruktion. Men visst vore det bra om svärdet höggs fast längs med fibrerna istället för att bara studsa på tvärs?

Jag har förresten länge hört om en norsk sköld med tre lags kryssfanér (plyfa) men aldrig sett något mer konkret. Är det någon som känner till denna och har lite mer info?

av **Ny Björn** » 7 november 2005, 22:57

Hm - tre lager vet jag inte, men i Trondheim finns det en långsköld i två lager som daterats kontextuellt till tidigt 1100-tal. Vad jag vet ligger den i våtmagasin fortfarande. Brödrafolket i Kongshirden vet kanske mer - jag gav Anders all info jag har om skölden, han är trots allt i branchen och i rätt land. Om du fortfarande är i stan så kan du kika förbi så får du kika på't.

/N B

1300 tals sköld

Vilka är online