Kallsmide av rustning

av **Vargman** » 13 oktober 2005, 09:13

När man smider rustningsdetaljer idag, använder man kallsmide då? Jag inbillar mig efter att ha studerat uppgifter på nätet att man klipper till en plåtbit och sen formar den med hammare mot olika former av städ (har sett att man använder klot och liknande). Stämmer detta?

Om det stämmer, hur historisk är den tekniken?

Vidare, vilken tjocklek på plåt bör man använda för att få en historiskt korrekt tjocklek på:

1. arm- och benskydd
2. bröstplåt
3. hjälmar
4. axelskydd

Var ska man börja om man vill prova sig fram? Jag antar (i min enfald förmodligen [:D]) att axelskydd kan vara en bra början...

/Uffe

av **Todd** » 13 oktober 2005, 09:39

<blockquote id="quote">quote:<hr height="1" noshade id="quote">Originally posted by Vargman

När man smider rustningsdetaljer idag, använder man kallsmide då? Jag inbillar mig efter att ha studerat uppgifter på nätet att man klipper till en plåtbit och sen formar den med hammare mot olika former av städ (har sett att man använder klot och liknande). Stämmer detta?

Om det stämmer, hur historisk är den tekniken?

Vidare, vilken tjocklek på plåt bör man använda för att få en historiskt korrekt tjocklek på:

1. arm- och benskydd
2. bröstplåt
3. hjälmar
4. axelskydd

Var ska man börja om man vill prova sig fram? Jag antar (i min enfald förmodligen [:D]) att axelskydd kan vara en bra början...

/Uffe
<hr height="1" noshade id="quote"></blockquote id="quote">
Ulf,
Börja du med 1,5-2mm fjäder ståls plåt så kommer du säkerligen på bättre tankar. [;)] Skämt åsido vilken tidperiod av rustningar är du intresserad av?

Mvh
Todd

av **Vargman** » 13 oktober 2005, 09:53

Aj, aj! Jag såg att min tråd hamnade fel! Skulle vara på "rustningar" istället. Kan inte ngn snäll moderator flytta på den?

Todd, Tidsperioden jag fuderar på är 1360-1420 ungefär... Rustning är DYRT och kunde man göra ngt själv så får man ner priset. Hjälm och handskar får man väl köpa, men kunde man göra axelskydd, arm- och benskydd och kanske bröstplåt så skulle det vara bra!

/Uffe

av **Todd** » 13 oktober 2005, 10:35

<blockquote id="quote">quote:<hr height="1" noshade id="quote">Originally posted by Vargman

Aj, aj! Jag såg att min tråd hamnade fel! Skulle vara på "rustningar" istället. Kan inte ngn snäll moderator flytta på den?

Todd, Tidsperioden jag fuderar på är 1360-1420 ungefär... Rustning är DYRT och kunde man göra ngt själv så får man ner priset. Hjälm och handskar får man väl köpa, men kunde man göra axelskydd, arm- och benskydd och kanske bröstplåt så skulle det vara bra!

/Uffe
<hr height="1" noshade id="quote"></blockquote id="quote">

Uffe,

Ok, då tycker jag du skall investera i denna bok - TECHNIQUES OF MEDIEVAL ARMOUR REPRODUCTION: THE 14TH CENTURY av Brian R. Price
finns på att köpa här:
http://www.amazon.com/gp/product/158160 ... 5&v=glance

Sedan är det bara att banka på.

Mvh Todd

av **Vargman** » 13 oktober 2005, 10:53

Tack Todd! Har du boken själv? Finns det ritningar i den? Ngn som vet?

/Uffe

av **Raymund** » 13 oktober 2005, 11:28

Har du något specifikt användningsområde för rustningen? Inom olika föreningar så finns det diverse bestämmelser och rekomendationer som man bör bekanta sig med.
Rent historiskt så varierar plåttjockleken även på individuella delar från under millimetern till 3-4 mm beroende på behovet av skydd kontra kraven på vikt och rörlighet.

Ska man kallforma plåt så är 1,5mm ganska lagom, 2mm kan vara lite tungjobbat för nybörjare och 1mm deformeras lite för lätt för att man ska kunna ha riktig kontroll, dessutom tunnas plåten ut av kallhammring så det kan bli för tunnt på sin aställen.

Ett par sajter att titta närmare på är www.rustning.se ochh www.armourarchive.com där det även finns diverse mönster och länkar. ToMAR innehåller inga mallar men mycket annat nyttigt.

Kallformning av rustningsdelar och svetsning använder man sig av just för att rustningar är dyra, det snabbar upp en hel del. Historiskt så använde man sig av en kombination av kall och varmformning, detta arbetssätt använder sig även de rustningssmeder som bygger kvalitétsrustningar idag.

Ett par trådar på AA där man kan se duktiga rustningssmeder i arbete:
http://forums.armourarchive.org/phpBB2/ ... hp?t=48872
http://forums.armourarchive.org/phpBB2/ ... hp?t=43459

/R

av **GreenMan** » 13 oktober 2005, 18:47

Denne helt gratis boken er jo også et OK utgangspunkt for videre produksjon.

http://www.brighthelm.org/armour/

av **Vargman** » 14 oktober 2005, 09:19

Tack GreenMan! Den såg bra ut! Ganske ett första steg för att se hur kul det är eller om man klarar av det! "TECHNIQUES OF MEDIEVAL ARMOUR REPRODUCTION: THE 14TH CENTURY" kostar en femhundring även om den förmodligen är bättre!

Raymund, jag kör långsvärd i Västerås. Skulle vara kul att ha en rustning som man kan sparra med. Mest då för att i framtiden se hur teknikerna fungerar i rustning. Men visst skulle det vara kul att åka till Medeltidsveckan. Jag antar att det du menar är att olika föreningar har olika krav på "autenticitet". Finns det ngn som vet vad som gäller hos de olika? SCA? S:t Olof? Carnis?

/Uffe

av **Joakim K** » 14 oktober 2005, 09:26

TOMAR finns på en del bibliotek... Har i alla fall sett den på stadsbiblioteket i sthml... Så du kan alltid låna den!

av **Todd** » 19 oktober 2005, 08:45

Ulf,

Jag kan bara svara för oss i Olofs gillet och vi strävar efter högsta möjliga autensitet, detta innebär mycket forskning och mycket slit och stretande som vissa kallar för "knappologi" ,men det är iallfall vår gemensamma vision. Mer om oss kan du läsa på vår hemsida www.olofsgillet.org

Mvh Todd

av **Micke aka Bengan** » 19 oktober 2005, 08:59

SCA ställer höga och detaljerade krav på säkerhet, reglerna finns på http://www.drachenwald.sca.org/fighting/dw_regs.html

Gällande autensitet skall du ha gjort ett ärligt försök. Är det bra får du cred, är det dåligt får du det inte. Ingen kommer att avvisa dig för att dina prylar är för fula/otidsenliga (nåja, extremfall undantagna); du får i stället råd om hur du kan förbättra dig till nästa gång.

av **Vargman** » 19 oktober 2005, 09:59

Tack Todd och MaB!

Vad gäller den "högsta möjliga autensitet" som ni i Olofsgillet strävare efter så har jag en tanke. Har du förresten läst det som skrivs i autensitet i http://www.brighthelm.org/armour/ ?

Vad är autensitet? Som jag tolkar det sä är det främst att allt ska vara "äkta". Ett något luddigt begrepp eftersom ingen av oss någonsin kommer att ha riktiga saker från 1400-talet. Allt lär bli reproduktioner gjorda utifrån tolkningar av det mest varierande materiel. Vi kan inte vara säkra på att konstnärer har avbildat ett ideal eller en schablonbild. Inte ens om flera konstnärer gör det (de kan ha inspirerats av varandra). De fynd som finns från epoken behöver inte heller ge en klar bild eftersom det inte är säkert att de är gjorda för att användas eller att de är representativa. Vi kommer aldrig med säkerhet få veta om den dräkt vi har på oss och den rustning vi stolt spatserar omkring i skulle passera obemärkt om vi kunde åka tillbaka i tiden eller om vi skulle se ut som idioter eller utbölingar.

Jag får uppfattningen att många går omkring i serieproducerade rustningar eller hjälmar. Med detta menar jag att det mesta ser identiskt ut. Var det så? Tar vi lärdomen från korsbetningen så finns det inte ens två överdragsrustningar (coat of plates) som är identiska! Om alla i en förening har autentiska bröstplåtar baserat på ett historiskt fynd så kanske det inte blir autentiskt!

Enligt mig är autencitet och äkta något som känns som det skulle kunna ha passat in i givna period. Att gå omkring med bassinet eller Katzbalger när det handlar om tidig medeltid känns inte rätt. Men däremot att ha överdragsrustning (från mitten av 1300-t)när man porträtterar en enkel bondesoldat i mitten av 1400-t funkar! Ofta håller både vapen och rustning lång tid. När jag gjorde lumpen (1990) fick vi ut vadmalsbyxor, mina var stämplade med "1939". Stålhjälmen hänge med mkt länge i det svenska försvaret och det finns fortfarande länder som har T34:or (rysk stridsvagn från WW2) i tjänst! Vidare tycker jag att alla alternativa tolkningar utifrån ett historiskt orginal är ok. Man skulle med lätthet kunna konstruera ett visbyharnesk som skiljer sig från de funna men efter samma princip och kalla det autentisk tycker jag!

Nu vet jag egentligen inte var jag vill komma med detta... Det är hur som helst ingen form av kritik mot någon förening eller person, utan bara några tankar om autencitet...

Ha det bra!

Uffe

av **Admin** » 19 oktober 2005, 10:09

Hej,

Språkpolisen säger att det heter "autenTIcitet".

/Henrik

av **Vargman** » 19 oktober 2005, 10:18

Vem är jag att säga emot polisen? [:I] Jag lovar bot och bättring! [:D]

/Lilla vargen

av **Alexander Graff** » 19 oktober 2005, 10:43

Allt historiskt återskapande är naturligtvis approximation. Men man får inte låta detta faktum skyla den sanning att det också finns mer eller mindre troliga approximationer. Det hela beror ju på hur man laddar själva återskapandet: Om man föreställer sig det som ett resultat av forskningen, en färdig slutsats baserad på vad man tycker sig ana om den tid man återskapar, ja då är det lätt att tappa modet och tycka att man aldrig når ända fram. Om man däremot istället ser själva återskapandet som en del av samma trevande efter kunskap så blir ansträngningarna aldrig bortkastade, även om det inte blir "exakt" som på medeltiden.
Själv strävar jag efter en slags autentisk intuition, ungefär som en antikhandlare som kan se, känna att ett föremål är rätt. De bästa hantverkare jag stött på i reenactmentsammanhang har en sådan intuition - de formar ting efter eget huvud, med de material och metoder som användes historiskt, och formen blir helt rätt! Jag tycker man kan göra rekonstruktioner av specifika föremål som överlevt, men då i första hand för att lära sig. Syftet, i alla fall för mig, måsta vara att "bli" en medeltida hantverkare. Detta är inte omöjligt vad gäller i alla fall vissa områden, där en hel del finns bevarat att studera. Det finns dock inga genvägar till detta upplysta stadium. Eftersom det svåraste att kopiera är det medvetna slarv som en skicklig hantverkare ägnar sig åt under tidspress, måste man i princip bli yrkesman eller i alla fall väldigt produktiv.
När man som antikkännare bedömer ett föremåls äkthet är det ofta detta man tittar på - ett filspår som är snett och slarvigt men som är "rätt" i formen. Noggrannhet förslår inte för att kopiera detta, det blir som att mödosamt kalkera en schvungig namnteckning.

Kallsmide av rustning

Kallsmide av rustning

Vilka är online