Skådebröd

av **Vesuvius** » 25 november 2005, 22:04

Jag blev lite nyfiken på det där med skådebröd. Är det någon som har en idé om när man började göra skådebröd, jag tänker då kanske främst på marsipanskulpturerna, men allt är egentligen av intresse. När dök de upp? Är det någon som vet vilka typer som fanns, och om det då fanns några speciella tidiga typer? Jag har fått för mig att skådebröd är en rätt sen företeelse på det hela taget, men jag hoppas att så inte är fallet. Min spontana reaktion är att det vore konstigt om en företeelse helt plötligt bara dök upp. Man har väl alltid velat skryta och så, tänker jag.

(Jag har sökt på forumet, och om det finns en annan tråd, så ber jag om ursäkt. Mig tycktes det inte så.)

Hälsningar Rickard

av **Anna-Carin** » 26 november 2005, 00:00

Tidigaste omnämnandet av skådebröd som jag känner till är efter Israels barns uttåg ur Egypten. Se t.ex. 2 Mos 35:13 (Källa: , sök på skådebröd!) Vad jag förstår rör det sig om tiden kring år 1500 f.Kr. Tänker du i stället på svenska förhållanden så vet jag tyvärr inte. Marsipanskulpturerna hade ju ett lite annat syfte än skådebröden på altaret i tabernaklet eller templet. [:)]

av **Anna-Carin** » 26 november 2005, 15:15

Jag ska väl göra ett något mer seriöst försök att bidra också... [:)] I häftet <i>Mat och matvanor på 1500-talet</i> (Malmö Museer 1998) står det så här:

<b>Skåderätter</b>
Seden att pynta borden utvecklades under 1500-talet till en mångfald av "skåderätter". Skåderätten var en bordsdekoration mitt mellan mat och pynt. Ordet kommer från tyskans "Schauessen" - "Skovessen".

Efterhand började man skilja på ätliga och oätliga skåderätter - "Mundessen" och "Schauessen". Man använde sig av socker, vax och till och med trä när man skulpterade fram förgyllda pastejer, marsipanskulpturer, landskap med fontäner och levande djur.

Dekorationerna utvecklades till så vansinniga spektakel att stadsmakterna på vissa håll i Europa fick införa förbud mot skåderätter. Ett exempel kan anföras: 1453 anordnade Philip den gode en fest i Lille, varvid en pastej innehöll 28 musikanter, dock ej ridande.

<hr noshade size="1">
Det finns inga källhänvisningar specifikt för det här avsnittet, men häftets litteraturförteckning tar upp dessa böcker:
N. Bredal: Børnespejl. Nytryck Köpenhamn 1894
G. Cederholm: Ett bidrag till det dukade bordets historia. Fataburen 1912 (finns online [url="http://runeberg.org/fataburen/1912/"]här[/url]!)
E. Andersson: Spisevaner og borddaekning gennem tiderne. Köpenhamn 1978
E. Kjersgaard: Mad og øl i Danmarks middelalder. Köpenhamn 1978
H. Reinhold: Borddaekning og bordskik i middelalderen.
H. Rasmussen: Bordskik i Danmark i 1500-, 1600- og 1700-årene.
K. Uldall: Bordetøj av trae i Danmark omkring 1500-tallet.
B. Petrén: Otroliga historier ur vår danska historia. Lund 1990
Kulturhistoriskt lexikon för nordisk medeltid.

av **Karin** » 26 november 2005, 16:44

I "All världens kokböcker" av Henry Notaker står det att man i England i slutet av 1300-talet prydde bordet med stora byggnader och statyer av deg eller spunnet socker. Dessa färgades gula med äggulor, purpur med violer, gröna med persilja och gyllene med saffran.

Vid festligare tillfällen var det viktigare att maten såg fin och dyr ut än att den var god. Därför serverade man gärna saker som helstekt svan där man har satt tillbaka fjädrarna eller fantasidjuret cokantrice som är till hälften gris och till hälften kapun, eventuellt täckt med bladguld.

Karin

av **Vesuvius** » 26 november 2005, 18:07

Så de där riktigt flashiga bordsprydnaderna kanske är något som kommer i slutet av 1300-talet medan mer eller mindre dekorerad mat kanske är tidigare? Eller är det att ha tolkat in för mycket i vad som skrivits här innan?

Rickard

av **Sunniva Saksvik** » 26 november 2005, 22:41

Det følgende har liten faglig tyngde, men jeg har alltid tenkt på marsipanfigurer som en videreføring av middelalderens skueretter (som skåderetter heter på norsk) / subtleties på engelsk. Har også lest om store drager av spunnet sukker som spruter ild i form av kamferolje dynket i bomullsvatt som tennes på - dette forutsetter naturligvis en tid hvor både sukker og bomull kan fåes. Marsipanfigurer tidfestes naturligvis etter korstogene, da det var araberne som lærte oss om marsipan.

Som hedning har jeg alltid tenkt på skuebrød som en videreføring av et gammelt, hedensk offer, men når man tenker etter, trenger det jo slett ikke være slik, jfr. blandt annet posten ovenfor her om referanse til skuebrød i bibelen.

Benelux-landenes tradisjon med Spikjulas (store pepperkaker (kjeks) trykket ut i form som mennesker, dyr, hender osv, eller med figurer og mønstre trykket ut i overflaten) går tilbake minst til fjortenhundretallet, og mange av disse mønsterblokkene (som det har overlevd mange av til i dag) har også kristent innhold. I Norge har vi goro (fra "gode råd"), krotakake ("tegnet kake") og kromkake ("buet kake") som alle er svært tynne kaker/kjeks som er dekorert med intrikate mønster.

Av annen pyntet mat har vi i Norge en tradisjon for å pynte brunosten (mysosten) ved å støpe den i en utskjørt form. Det samme gjøres med smør. Har også lest (kan ha vært Notaker) at man på 17-1800-tallet ofte lånte smør av alle naboene, slik at man kunne ha et digert berg av smør midt på bordet under gildet for å vise hvor velstående man var. Det morsomme var at ingen tok av smøret, og etter bruk ble det levert tilbake til respektive naboer igjen. Skue-smør, med andre ord...

av **Vesuvius** » 28 november 2005, 19:00

Hmm. Knivig fråga. Mitt stora mål här är att se ungefär vad som är gångbart om man lever runt 1300 och är rik nog att vilja visa det när man håller ett gästabud? Det var därför jag letar efter skådebröd, om de är engelska eller franska eller så spelar ingen större roll, men de verkar ändå vara rätt sena i de flesta former (typ sent 1300-tal, förutom bibeln, men det är på fel sida kristus... [xx(]). Kanske man helt enkelt skröt genom god mat antar jag...

Rickard

av **Karin** » 29 november 2005, 14:14

Jag skulle satsa på skåderätter även till ett gästabud runt år 1300. Det finns dåligt med fakta om maten under den tiden, men vi vet att skåderätter var viktiga 100 år senare. Du får helt enkelt använda dig av de källor som ligger närmast i tid.

Om du ska ordna ett gästabud rekommenderar jag dig att läsa Notakers bok. Den tar upp både recept och måltidskultur från Choudynastins Kina till Mussolini.

Karin

av **Vesuvius** » 29 november 2005, 19:47

Okej. Då får jag tacka så mycket för alla svaren. [:)]

/Rickard

Skådebröd

Skådebröd

Vilka är online