Lamellbälten av baltisk/finsk typ?

[Edvin]

Jag hade tänkt tillverka ett lamellbälte till min gotländska vikingatida dräkt. Jag har gått igenom rätt mycket matrial så jag är förhållandevis klar över utseende, material och konstruktion utom på en punkt. Lamellerna nitas ju fast med två nitar i varje bricka mot ett bakomliggande (långsidorna invikta) läder. Men vad fungerar som mothåll på baksidan? På bilderna av orginlen verkar de bara vara utan någon nitbricka och i artikeln "Dräkt och dräktsmycken på Gotland under vikingatiden" så har Thunmark-Nylén med en skiss på ett lamellbälte men där verkar det inte finnas något mothåll alls (fig 22, s179).

Jag har provat att nita med lite olika tekniker men det verkar svårt att få det snyggt och hållbart. Någon som har någon tanke om hur det här har sett ut när det begav sig? Finns det detaljer som saknas från fyndfotografierna (nitbrickor?)?

Nedan är en bild på ett av många gotländska fynd;

[Alex Nordin]

Även jag har gått i tankarna kring tillverkningen av ett dylikt. Jag sitter på jobbet så jag har inte tillgång till referensbiblioteket, men min tanke har varit att använda mässingsnit och sedan platta ut skallen på niten och ha den utplattade skallen på insidan av bältet, som då fungerar som en bricka.

En annan tanke är ju att använda mässingsspik som man avhärdar och att sedan bara vika spiken på baksidan och banka in den i lädret.

Om du har boken "Gutar och vikingar" så finns det nog med lite bilder på ett par olika lamellbälten, jag vill ju inte svära på det men jag har för mig att ett av bältena uppvisar brickor på baksidan.

Mvh
Alex

[Mjödbjörn]

Vet inte om det kan vara till hjälp ,men på bältet från Högomfyndet (500-talet) så är det små bleck på baksidan, som mothåll för de olika ditnitade "metalföremålen" Och gjorde man så på den tiden, så kanske man gjorde så 500 år senare. Kanske mothållet har "rostat" bort. Eller kan man ha använt kraftigt/hårt läder ??
Mjördbjörn

[Edvin]

Jo, det är från "Gutar och vikingar" som artikeln "Dräkt och dräktsmycken på Gotland under vikingatiden" är hämtad. Är dock lite tveksam till om det finns brickor på bakidan, Lena har med en teckning som <i>kanske</i> har nitbrickor på baksidan. På foton av orginalen och när jag var och kollade på fornsalen verkar det inte som att det finns något mothåll alls. Nitarna sitter bara igenom blecket... kanske hålls de enbart på plats med god vilja?

Ett alternativ kanske skulle vara att skaffa små kopparbrickor men det hade ju varit kul att veta att man gör rätt, har aldrig sett de på orginalblecken. kan de ha varit i järn och rostat bort?

Var köper man mässings- eller kopparbrickor för 2 mm nit med liten ytterdiameter om man skulle köra på den lösningen?

[Ny Björn]

Jag drog lite planlöst i SHM:s Gotlandsbackar idag på lunchen - inga nitar/stift i de bälteslameller jag sprang på hade brickor. Vissa hade möjligen en ansats till förtjockning i på "insidan". Inga av dem uppvisade heller någon som helst omböjning.

/N B

[Edvin]

Hmmm. Jag bläddrade lite planlöst i Die Wikingerzeit Gotlands under dagen men hittade inte heller en enda nitbricka. Sedan gick jag ut i verkstaden och tog fram lite bronsplåt och provade med koppar, mässing och bronsnitar. I alla fall så drar niten igenom baksidan av lädret vid lite belastning.

Jag kan inte för mig liv förstå varför det inte sitter ett mothåll på baksidan som på andra bältesbeslag.

Ny Björn; går det att uppskatta nitarnas längd på ett ungefär? På bilderna tycker jag att de ofta verkar ganska långa. jag antar att blecken är runt 1 mm tjocka?

[Edvin]

Tog ett par timmar från knivhantverkandet och gav mig på att försöka göra ett lamellbälte. Bestämde mig dock för att börja med lite bredare lameller (ca 22 mm långa & 9 mm breda) för att slippa nita så mycket på första "utkastet". Det blir ett par ändå, har avverkat en hel ask.

Det verkar som att konstruktionen fungerar trots avsaknad av nitbrickor. Tanken med invikta långsidor är nog god, bältet blev mycket smidigt och utan längsgående kant. Intressant tanke, jag har faktiskt inte klurat i de banorna innan jag läste det i Thunmarks artikel.

Har dessvärre inga vettiga bilder än så ni får hålla till godo med en urusel mobilkamera;



Nu så fortsätts det med bältesdelare och spänne. Det blir i mässing den här gången, jag har fortfarande inte hittat 3 mm tråd i brons.

Verkar det som att lamellerna fortsätter efter hålen på bältet? Alltså hela vägen ut till tungan? På mina fyndbilder och i beskrivningrna verkar det bara som att lamellerna sträcker sig runt midjan?

[Edvin]

Byggde klart mitt försök till ett lamellbälte igår och tänkte att jag skulle delge lite saker som jag har kommit på under tiden. För det första så är det helt nödvändigt med en remdelare som avskiljer den beslagna delen med bältesremmen. Annars går det inte att ta på sig det om man inte bygger någon form av dold rem på insidan som på ölandsbältet. För det andra så behöver man kanske vara mer exakt i utmätningen på lamellerna och klippningen, väldigt små variationer syns rätt bra. Det kanske inte spelar så stor roll om man inte är perfektionist dock...

Bältet verkar dock hålla utan nitbrickor och jag tror att det hänger på hur nithuvudet ser ut på baksidan mer än storleken. Jag har dock inte riktigt kunnat förklara varför man inte ser nithuvud på orginalen. Det är fortfarande ett mysterium.

Här är lite bilder;



















Bältet på tjejen för att demonstrera hur det sitter (beklagar avsaknad av vikingakläder







(PS; bältet till salu, kontakta mig vid intresse)

[Eric Hejdström]

Intressant att se ett helt bälte för en gångs skull och inte bara en massa smådelar
Men... Skall det verkligen vara en ögla längst ut på remändesbeslaget? Jag har iaf. aldrig sett några dylika någonsin förut. Finns det någre belägg för en sådan utformning eller är det en egen design Edvin? För övrigt kan jag ju meddela att om du är sugen på att banka skrot nån dag så slå mig en signal, vi brukar hålla till i konstskolans verkstad lite titt som tätt. Nu när du ändå är på ön!
Mitt nummer finns ju i telefonkatalogen...

/Eric

[Edvin]

Erik> Jag har gått igenom en hel drös med remändesbeslag och det verkar vara väldigt vanligt att det finns en ögla längst ut och inte bara är vikta kring remmen. Man ser dem ju mest framifrån så det gäller att man hittar sidovyer, finns som allt annat i "Die Wikingerzeit Gotlands".

Jag vill ju jättegärna banka skrot! Och folk! Har lite trubbel att ta mig in till stan från landet (ingen bil) men jag ska försöka komma förbi träningen nästa torsdag.

[Edvin]

Här är ett par exempel på remändesbeslag med ögla;

[Mia]

Jag har sett dessa remändar med ögla tidigare och funderat på om de har någon praktisk betydelse eller om det bara är dekoration? Du som gjort/tittat såna Edvin, är öglan större än söljan om man inte vrider in den? Isf tänkte jag att den kanske är till som extra säkerhetsstopp? Eller kanske de hängt en söt liten prydnadstofs i den [:D]
Jag tycker ju att de är snygga bara som dekoration, så inte måste det vara något mer, det var mer en spekulation.

Mia

[Edvin]

Mia> Ingen låsfunktion vad jag kan urskilja. Beslaget passar oavsett om det förs in horisontellt eller vertikalt mot söljan. Mig veterligen finns det inte heller något i öglan på majoriteten, jag tror att jag har sett en tunn ring i en men jag är osäker. Förmodligen var det bara en dekorativ funktion.

[Eric Hejdström]

Edvin, Jag har kikat lite på dom som fanns på fornsalens magasin och där hittade jag ingen som de var ögla på, därav min undran. Dessutom var det bra länge sedan jag kollade i boken också Men sen letade jag ju inte efter såna på fornsalen heller utan hittade bara dom lite titt som tätt... Det som jag tycker verkar jäkligt knepigt när man skall göra dom är ju att godset är tjockare i själva öglan än bleckdelen. Om man inte gör dom i ganska mjuk plans av brons så är det tämligen svårt att smida ut dom tunnare och bredare utan att dom spricker, i synnerhet om det är mässing med hög halt av zink i. Det är jäkligt sprött.
Samma problem har man ju med blecken till remdelarna. Men sen är dom ju nästan identiska i konstruktionen förutom i storlek, om man undantar dom gjutna beslagen till remdelare. Finns ju ett gäng såna hos fornsalen också...

[Edvin]

Jo, jag har klurat på det här också. Som jag förstår så är formen avhängig konstruktionen och rembeslagen är v-formiga just eftersom de är utsmidda upp mot reminfästet. Det förklarar ju varför öglan är tjockare i godset, man har helt enkelt utgått från ett fyrkantigt eller rund ämne. Verkar ju logiskt. Jag har inte provat att smida i brons så jag kan inte säga något om de plastisk egenskaperna i varmt tillstånd, kanske vi ska köra lite experimentell arkeologi någon kväll?

Det som är riktigt intressant är att den absoluta majoriteten av rembeslagen är just formade som de här och inte gjutna. Kanske ska se till att tillverka ett helt gäng och sälja de till folk som är trötta på samma gjutningar på alla marknader? Fast, det är ju visserligen fusk i sig att använda gulmetall och färdigköpt plåt.