Tillverka lamellpansar

av **jonte** » 6 november 2005, 17:36

Hej,

Jag undrar om det är någon som har något tips på vart man hittar information om hur man tillverkar ett vikingatida lamellpansar. Jag har nämligen planer på att tillverka ett sådant.

Skulle även vara kul med lite information om fynd m.m om det vikingatida lamellpansaret.

mvh
/Jonte

av **Edvin** » 6 november 2005, 22:14

<blockquote id="quote">quote:<hr height="1" noshade id="quote">Originally posted by jonte

Hej,

Jag undrar om det är någon som har något tips på vart man hittar information om hur man tillverkar ett vikingatida lamellpansar. Jag har nämligen planer på att tillverka ett sådant.

Skulle även vara kul med lite information om fynd m.m om det vikingatida lamellpansaret.

mvh
/Jonte

<hr height="1" noshade id="quote"></blockquote id="quote">

Hej Jonte!

Kul att du är intresserad av lamellrustningar, vi är ett parstycken på forumet som har intresserat oss för just den här specifika rustningstypen. För att inte trötta ut dig genom att prata om saker som du säkert redan vet om så kanske du kan avgränsa din fråga en smula? Har du sökt på forumet, här finns redan mycket bra information om just lamellpansar och vikingatida rustningar generellt.

I tråden om [url="http://www.historiska.se/histvarld/forum/topic.asp?TOPIC_ID=1652"]fjällpansar[/url] finns det en del matnyttigt och i tråden som heter [url="http://www.historiska.se/histvarld/forum/topic.asp?TOPIC_ID=656"]lamellrustningar[/url] finns det också information.

Annars så hänvisar jag gärna till Bengt Thordemans böcker som innehåller fantastisk forskning om just lamellrustningen. Ett varningens ord bör dock inflikas, Thordemans texter är självfallet präglade av tiden han skrev dem och kan därför kännas en smula åldersstigna.

• Thordeman, Bengt (1933) The asiatic splint armour in Europe i Acta Archaeologica Vol. IV.
• Thordeman, Bengt (1935) Die asiatischen rustnungen der letzten Sven Hedin-expedition i Hyllningsskrift tillägnad Sven Hedin.
• Thordeman, Bengt (1936) Rustningarna från visbyslaget 1361 i Aarböger for nordisk oldkyndighed og historie.
• Thordeman, Bengt (1939) Armour from the battle of Visby, Stockholm: Almqvist & Wiksell

av **Nanulv** » 8 november 2005, 08:34

Jag vet inte om det här finns i Thordemans bok men. Jag tänker själv göra en kopia av fyndet från birka. Man har hittat ca 500 lammeler. När jag sökt på nätet hittade jag en bild på just de lammelerna och dom är långsmala. Kom fram till att de är 10cm långa och 4cm breda. Hörnen är rundade.

av **Ny Björn** » 8 november 2005, 08:54

Den mest omfattande artikeln om Garnisonen-lamellerna som hitintills publicerats - "En stäppnomadisk rustning från Birka" finns i en engelsk översättning [url="http://www.vikingsna.org/translations/birkaarmour/"]här[/url]. Originalet finns att läsa i Fornvännen 99. Det är fö Rizzo som översatt.

Det finns rätt många olika typer av lamellplåtar i fyndet - en bild finns [url="http://www.vikingsna.org/translations/birkaarmour/fig1.JPG"]HÄR[/url].

/N B

av **jonte** » 13 november 2005, 22:03

Hej,

Jag har tänkt mig något i stil med den på bilden i länken här nedan.

http://www.regia.org/warfare/lamellar.htm

jag har även hittat det här från Visby.

http://www.medieval.co.nz/images/wisbylamellar.jpg

och det här där de visar lite hur det sätts ihop

http://www.medieval.co.nz/images/lamellar.jpg

Det skulle vara kul om det är någon annan som gett sig på det här förut som kanske har lite tips och tricks.

Ungefär hur många lameller som går åt och hur tjocka de bör vara.
Vad jag sett så varierar ju storleken lite men de flesta ligger väl runt 27mm breda och 100mm höga ungefär. Rätta mig om jag har fel.

Jag är lite osäker på från vilken tid Visbylamellpansaret kommer ifrån. Det kanske är någon som vet det?

mvh

/Jonte

av **Edvin** » 14 november 2005, 18:03

<blockquote id="quote">quote:<hr height="1" noshade id="quote">Originally posted by jonte

Hej,

Jag har tänkt mig något i stil med den på bilden i länken här nedan.

http://www.regia.org/warfare/lamellar.htm

jag har även hittat det här från Visby.

http://www.medieval.co.nz/images/wisbylamellar.jpg

och det här där de visar lite hur det sätts ihop

http://www.medieval.co.nz/images/lamellar.jpg

Det skulle vara kul om det är någon annan som gett sig på det här förut som kanske har lite tips och tricks.

Ungefär hur många lameller som går åt och hur tjocka de bör vara.
Vad jag sett så varierar ju storleken lite men de flesta ligger väl runt 27mm breda och 100mm höga ungefär. Rätta mig om jag har fel.

Jag är lite osäker på från vilken tid Visbylamellpansaret kommer ifrån. Det kanske är någon som vet det?

mvh

/Jonte
<hr height="1" noshade id="quote"></blockquote id="quote">

Jag har byggt en kopia av lamellrustningen från Visby utifrån Thordemans fyndrapport i Armour from the battle of Visby.
Den är dock snörd mer remmar istället för spännen i sidan, jag hade spännen från början men märkte att det blev mycket skönare att slåss i den om mn kunde lägga sidorna tätt mot varandra. I övrigt så är den konstruerad som 25:an var innan den fick överdraget, dvs hopsnörd med enbart läderremmar.
Den är även kantad med spaltläder för att skydda underliggande kläder. Jag tror att jag använde runt 5-600 plåtar. Jag har tyvärr inte så många bilder på den men här är framsidan och baksidan i alla fall:

Bild

Jag skrev min C-uppsats i Arkeologi om just lamellrustningar, jag ska se om jag kan hitta något på datorn. Dessvärre är den inte inte helt klar ännu ([:I]) men jag kanske kan göra ett utdrag om Visby och Birka-rustningarna om det finns intresse.

av **jonte** » 16 november 2005, 00:06

Hejsan Edvin

Snyggt arbete. Det skulle vara jättekul om du kunde göra lite utdrag.
Har du lite mått på lamellerna och hur grova remmar du använt (4-6 mm?) skulle det vara jättebra också.

Tack på förhand
/jonte

av **Edvin** » 21 november 2005, 17:53

Det kom jobb och helg i vägen men här kommer ett utdrag ur min C-uppsats om lamellrustningen som hittades vid den arkeologiska utgrävningen av Korsbetningen på Gotland. Det är dock bara ett råutkast fetersom jag fortfarande inte är klar med uppsatsen i sin helhet. Remmarna på min brynja var 4mm fyrkantsrem om jag inte misstar mig, infettade i olivolja. Här är dessutom en bild jag hittade på min brynja med mig själv i den. Lamellpansar är förvånansvärt flexibelt, det är t ex som synes inga problem att sitta bekvämt i den.

Bild

<hr noshade size="1">
2.4 Den europeiska lamellrustningen

Lamellrustningsfynd från Europa är tämligen sparsamma. På halvön Krim, som tillhör Ukraina har två lamellrustningar blivit funna i en katakombgrav. De är daterade till 457-473 efter ett mynt med kejsar Leos bild som också låg i graven. Förutom ett stort antal sammanrostade lameller fanns också vapen och två lamellkonstruerade hjälmar. Lamellernas håluppsättning överensstämde med tibetanska exemplar. Enligt Wsewolod Arendt som grävde ut fynden så är graven av avariskt ursprung, ett ryttarfolk som under 400-talet invaderade Krim från Asien (Thordeman 1939:264f). Det finns fler fynd från Krim, förmodligen också av avariskt ursprung.

I Kunszentmárton i centrala Ungern hittades en avarisk grav 1928 där en guldsmed har blivit begravd. Lamellrustningen täckte bålen och liknade lamellerna från Visby och Taq-i-Bostan men saknade det understa hålet. Det är dock möjligt att det har funnits ett hål men att det på grund av fyndets dåliga skick inte går att urskilja. Graven är daterad till 600-talet (Thordeman 1939:264f). En lombardisk gravplats vid Castel Trosino i centrala Italien innehöll också lamellfynd. Castel Trosino erövrades 578 av lombarderna som expanderade från Ungern där de hade varit grannar och allierade med avarerna.

Det verkar alltså troligt att det var de avariska folken som för med sig och introducerar lamellrustningen i europa, självständigt eller genom att vara allierade med lombarderna.
<hr noshade size="1">
3.3 Gotland, Visby

På Gotland ligger den gamla Hansastaden Visby med ringmur från medeltiden. Staden grundades förmodligen runt 900-talet och under 1000-1400-talet var den en viktig del i den omfattande handeln runt östersjön. På ön har det sedan mycket lång tid tillbaks funnits bönder som både var jordbrukare och köpmän. Tack vare Gotlands gynnsamma läge i Östersjön var det en knutpunkt mellan handelsvägarna från väster och öster. Transitohandeln i Östersjön bidrog till att skapa en förmögen storbondetradition på ön, en grupp som dock hamnade i en konkurrenssituation med de tyska handelsmän som flyttade in till Visby under 1100-talet. Genom uppkomsten av Hansan, ett förbund av städer som idkade gemensam handel och samarbetade för att tillsammans skydda sin handel och sina handelsorter, ställdes dessa gotländska köpmän i skuggan och konflikterna mellan öborna och visbyborna ledde 1288 till öppen fejd, något som dock avstyrdes av Magnus Ladulås (Thordeman 1939:19ff).

Vid 1300-talets mitt ökade konflikterna mellan den svenska kungen Magnus Eriksson och den danske kungen Valdemar Atterdag. Valdemar hade i mars 1359 erövrat Skåne och Blekinge som tjugoåtta år tidigare anslutit sig till Svea rike och planerade 1361 en invasion av den rika och ur handelssynpunkt mycket strategiskt belägna ön för att på så sätt stärka sin ekonomiska och politiska makt i Östersjön (Thordeman 1958:8).

Den 22 juli landsteg den danska kungen på Gotlands västkust efter ett strandhugg på Öland där han intog Borgholm. Det säkraste historiska dokument vi har för Valdemars landstigning på Gotland är en nästan samtida danska skildring av krigståget, Själlandskrönikan. Här beskrivs hur Valdemar besegrar de gotländska bönderna på landsbygden i tre drabbningar och marscherar mot Visby stad med sin här för att därmed förinta en större bondehär utanför Visby ringmur. Denna skildring bekräftas även av Libellus de Magno Erici Rege, en pamflett som är nedtecknad 5-10 år efter Själlandskrönikan. Här beskrivs de tre drabbningarna samt att det var tvåtusen gotlänningar som nedgjordes av den danska hären (Thordeman 1939:35).

Andra historiska källor som bidrar till att förklara omständigheterna kring slaget är bland annat en krönika av franciskanbrodern Detmar som dock förlade händelsen till 1360, Valdemars egna privilegiebrev för Visby som nedtecknades blott två dagar efter slaget vid ringmuren samt ett brev från Visby till hansestäderna den 15 december 1362. Senare källor, främst från 1400-talet, är självklart svårare att ta som tillförlitliga men även här finns information att hämta ur en rad källor. Några av de mest kända av dessa är en svensk rimkrönika från mitten av 1400-talet där även den danska härens landstigningsplats, Västergarns hamn, beskrivs samt den danske kanslern Arild Huitfelds stora krönika som dock för in nya element i återberättelsen av slaget (Thordeman 1939:33-45).

Första gången man stötte på en massgrav på området kring Solberga kloster är 1811 då man lät uppföra ett kruthus för kronans räkning. En kyrkherde vid namn N. J. Ekdahl har gett oss det enda vittnesmålet från den tiden (Thordeman 1944:99). Tyvärr finns inget av skelettfynden 1811 bevarat till våra dagar och i värsta fall har en hel massgrav gått förlorad. Andra gången det grävdes på platsen var 1903 då en villa byggdes bara tio meter från minneskorset. Återigen påträffades skelett och järnfragment men inte heller dessa fynd bevarades till eftervärlden. Redan två år senare, den 22 maj 1905, kom dock nya fynd upp i ljuset. Denna gång var det i samband med att en styckjunkare vid namn Hjelm utförde planteringsarbeten norr om det gamla kruthuset som skelett påträffades. Fynden uppmärksammades av Oskar Vilhelm Wennersten som då var föreståndare på Arkivdepån i Visby, graven från 1905 blev senare kallad grav ett. (Thordeman 1944:101).
1909 fortsatte undersökningarna av området kring Korsbetningen och klosterområdet undersöktes mer grundligt. Två nya massgravar (grav två och tre) lokaliserades, en nära det samtida minneskorset och en ett par meter längre åt öster. Omedelbart efter man påbörjat utgrävningen av den nya massgraven fann man fynd. Wennersten rapporterar den 13 september att ”Fynden idag ha visat en ringbrynja och två pansar av stålskivor; under 1905 års grävning endast fynd av sista slag”. (Thordeman 1944:106).

Fynden från grävningarna 1905 och 1912 transporterades till Statens Historiska museum i Stockholm för konservering och bearbetning. Under sommaren 1926 utfördes ytterligare en mindre provgrävning och på försommaren 1928 gjordes påbörjades nya grävningar, denna gång utfördes arbetet av Bengt Thordeman från Historiska museet men eftersom även den danska fornforskningen var intresserad av materialet bjöds doktor Poul Nörlund att närvara vid utgrävningen (Thordeman 1944:108).

1928 grävdes en från tidigare grävningar en helt orörd grav, grav tre, omedelbart till öster om minneskorset. Massgrav tre innehöll skelett efter 119 stycken människor, betydligt mindre än grav ett som innehöll 268 personer. Mot slutet av grävningsperioden återöppnades även den graven som delvis blivit undersökt 1912. I graven fann man huvuddelen av de rustningar som senare huvudsakligen skulle komma att förknippas med Korsbetningen, ett flertal av modeller och med konstruktionsdetaljer som man tidigare inte känt till. När de arkeologiska utgrävningarna avslutades den 30 augusti 1930 hade skelett efter 798 individer tagits upp ur den 6 x 12 m stora graven. Genom det arkeologiska arbetet och undersökningarna vid Solberga kloster har man alltså lyckats lokalisera fyra massgravar, av vilka tre har blivit undersökta. Den första 1905, en år 1912 och 1928-30, en år 1928 samt en som lämnades orörd (Thordeman 1958:27f).

Det som slaget vid Korsbetningen kanske är mest känt för är den mångfald av i stort sett kompletta rustningar som har blivit deponerade tillsammans med sina ägare i massgravarna, tillsammans 25 stycken. Förutom den mängd rustningar av den sort som Thordeman kallar för ”plate armour” eller ”Spangenharnisch” fanns här även rikt fyndmaterial av brynjor och huvor i ringbrynja, stridshandskar, spännen, ett antal knivar, mynt och pilspetsar.

Bild

Figur 5 Lamellrustning från Visby, in situ, fram- respektive baksida (Thordeman 1933:121-122).

Intressantast för den här uppsatsens syfte är en lamellrustning bestående av 625 lameller. Lamellrustningen är en av en handfull fynd från Europa och eftersom fyndet var så välbevarat går det att med stor tillförlitlighet rekonstruera hur den har sett ut när den användes. Lamellrustningen var konstruerad på ett liknade sätt som rustningarna från Centralasien och Medelhavsområdet och bestod av järnlameller ca 9-9,5 långa och ca 2 cm breda med en rektangulär form med en konvex sida och sju hål, ett hålpar på mitten av lamellen och två respektive ett hål i varje ände. Själva rustningen var uppbyggd av en framsida och en baksida av stort sett samma dimensioner av horisontella lamellrader sammanhållna över axlarna med vertikala band av lameller. Sidorna av rustningen fästes med remmar och spännen och ett av axelbanden var även det försett med ett spänne. Baksidan bestod av åtta horisontella rader med lameller vilka de tre lägsta raderna är de längsta och de tre översta är de längsta. Framsidan består av två partier, sex horisontella rader med lameller täcker magen medan tre vertikala lamellrader täcker bröstet. De horisontella raderna är fästa vid varandra så att de undre raderna överlappar den övre (Thordeman 1933:118).
Trots att alla läderremmar hade försvunnit gick det att rekonstruera snörningsdetaljerna genom att undersöka ett annat fragment av lameller från en annan grav där lädret bevarats bättre (Thordeman 1933:118-120).

Bild

Figur 6 Lamellrustning från Visby, rekonstruktionsförslag av H. Olsson utan överdrag och axelplåtar (Thordeman 1933:124).

Lamellrustningen har tydliga spår av att ha blivit modifierad, förmodligen en kortare tid innan slaget. Varje lamellrad har blivit fastnitat på insidan av ett överdrag av läder eller tyg och rustningen har även blivit försedd med ett par axelplåtar av medeltida modell. Eftersom rustningen i sig inte behöver vara fastnitad på ett överdrag för att hålla ihop och nitningen av densamma är gjort på ett förhållandevis oskickligt sätt i skillnad från resten av konstruktionen tillsammans med de stilistiskt felaktiga axelskydden verkar lamellrustningen enligt mig byggts om för att exteriört påminna om de plåtharnesken som var av mer modern konstruktion under 1300-talets mitt.

Min tolkning är att vi här har en lamellrustning som då den sist togs i bruk (vid mobiliseringen innan slaget vid Visby) redan var av en omodern och gammal konstruktion och därför förnyades med ett överdrag och axelskydd, både av estetiska och funktionella skäl.
Rustningen från Visby är ett mycket intressant fynd eftersom den kan ge en korrekt bild av hur en skandinavisk lamellrustning kan ha tett sig, övriga fynd från andra områden är oftast för skadade eller för bristfälliga för att kunna ge kunskap om konstruktionsdetaljer. Trots den omfattande modifieringen går det tämligen säkert att fastställa originalutseendet genom att bortse från överdraget, axelplåtarna och undersöka vilka av lamellerna som verkar ha blivit ändrade eller utbytta. Om lamellrustningen är av tillverkad på Gotland eller om det är en importvara är svårt att svara på, kanske är den köpt av en gotländsk handelsman eller kommit till Gotland som ett krigsrov eller genom byteshandel. Det närmaste kända fyndet av en liknande rustning är från Birka på Björkö och daterad till mitten av 900-talet. Lamellerna funna på Birka skiljer sig dock ganska mycket från de från Visby och har mer likheter med liknande rustningar från Centralasien och mellersta Sibirien (Stjerna 2004:31) än vad de har med lamellerna från Visby. Lamellerna från Visby har mycket mer gemensamt med en lamellrustning från den berömda stenreliefen över Chosroes II i Persien än med andra fynd eller avbildningar från Europa, både lamellernas form och konstruktionen är mycket lika (Thordeman 1939:261).

Om den gotländska rustningen har kommit ända från Persien är omöjligt att svara på. Kanske är den köpt av en gotländsk handelsman eller tillverkad lokalt eller på fastlandet. Likheten med den persiska utformning är i vilket fall häpnadsväckande.

Bild

Figur 7 Stenrelief av Chosroes II , närbild på lameller (Thordeman 1934:294)

(Edvin Sjöberg 2005, utdrag ur "Lamellrustningar" C-uppsats vid Göteborgs Universitet, Institutionen för arkeologi)

av **Edvin** » 29 oktober 2010, 16:20

Jag besökte Östasiatiska museets utställning om Kinas Terrakottaarmé förra helgen och blev positivt överraskad att kalkstensrustningen från Xi'an Shaanxi var utställd!

Dessutom så fanns det fantastiska möjligheter att detaljstudera terrakottasoldaternas rustningskonstruktion, om ni är intresserade av lamellrustningar så kolla albumet nedan.

[img]http://sphotos.ak.fbcdn.net/hphotos-ak-snc4/hs912.snc4/72551_452198502040_671092040_5812150_3969243_n.jpg
[/img]

Bild

http://www.facebook.com/album.php?aid=2 ... 88a9fee37a

av **Matti** » 29 oktober 2010, 18:39

Najs! Fasen vad jag blir sugen på att göra en lamellrustning för min folkvandringstida dräkt.

av **VidarGjalle** » 6 februari 2011, 17:44

Hej,
Finns det någon konsensus för när man hade lamellerna så den undre raden överlappar den övre och när man ska det tvärtom (övre överlappar undre)? Har hört att det beror på om man var kavallerist eller fotsoldat, men hör gärna er åsikt om det också.

av **Arngrim** » 7 februari 2011, 04:46

http://www.hoashantverk.se/hantverk/hoa ... index.html

av **VidarGjalle** » 7 februari 2011, 17:56

Arngrim, lite fel ställe att lägga in försäljningsreklam kanske?

av **Arngrim** » 8 februari 2011, 23:57

<blockquote id="quote">quote:<hr height="1" noshade id="quote">Originally posted by VidarGjalle

Arngrim, lite fel ställe att lägga in försäljningsreklam kanske?

<hr height="1" noshade id="quote"></blockquote id="quote">
?
Skulle de vara till salu menar du?
Edvin postade bilder på sin korsbetningstolkning så jag tyckte att det skulle vara behjälpligt att posta foton på fler tolkningar.

Efter det frågade du visserligen om konsensus, och sådan känner jag inte till, men jag har sett Hoas tolkningar.

PÅ vilket sätt skulle det vara fel tråd för det?

Nej du quijote, jag tror väderkvarnarna kan vara i andra riktningen.

av **Mary-Lou** » 9 februari 2011, 00:50

Platorna i Arngims länk är redan sålda.

Tillverka lamellpansar

Tillverka lamellpansar

Vilka är online