Kilder og terminologi

[Halvor]

Svenske kilder og terminologi

Jeg hater anglisismer. Jeg hater det når folk sier "hand-and-a-half" og "chapel-de-fer" og "crossbow". Man bör heller si "langsverd", "jernhatt" og "låsbue". Som medlem av den norske levende historiegruppa Kongshirden 1308 har jeg derfor jobbet endel med kilder og rustningterminologi. Imidlertid er det for snevert å bare konsentrere seg om norske kilder når man har et naboland som sikkert er bugnende fullt av lovtekster og annet snadder. Noen som har noen boktips?

Om noen har interesse av det kan jeg sikkert skrive ned endel om de norske kildene.

Vennligst,

Halvor

[Admin]

Det finns mycket intresse för terminologitexter. Det bästa vore kanske att lägga en länk till en webbsida (om det finns uppe på webben någonstans förstås)! Visst är det för snävt att hålla sig till ett enstaka land när det gäller källor. Särskilt för reenactment.

Det vore mycket intressant med en diskussion kring rustningstermer och dräktstermer - jag har t ex länge letat efter en vettig historisk term för vapenjacka (eng: "jack") som är en rustning i sig.

Tips på böcker kan t ex vara Stockholms stads Tänkeböcker, Jordeböcker och Skotteböcker från andra halvan av 1400-talet. Kanske lite för sent för dig men med påfallande direktkontakt med senmedeltidens människor.

/Henrik Summanen

[Halvor]

"Jack"

I Norske tekster har man som regel brukt "panzarium/panzer" (også i Erikskröniken) som navn på ytterrustning. Et annet navn er "vápnträiu" (våpentröye) som også brukes som eneste rustning, bl.a. var det krav at Gjester og kjertesveiner (lavere grad i hirden) skulle minst ha "bryniu eda vápnträiu" (brynje eller våpentröye)(kilde: Hirdskråen, (hirdloven ca. 1276-1300).

Hvorvidt det er snakk om et "stappet panser" eller en "jack" er umulig å si, men begge deler går vel an.

En klassisk norsk kilde er middelalderske lover og testamenter (sökemotor finnes på http://www.dokpro.uio.no/dipl_norv/diplom_felt.html

Halvor

[Admin]

Jo jag känner till termen "panzar" men den anser jag vara lite för allmän (betyder ju bara "rustning"). Det finns uppgifter på ett plagg kallat "flekkia" som t ex Hildebrant anser vara ett klädeplagg för rustning men inte har någon förklaring på. Finns detta också i norska källor?

Intressant med de norska vapentröjorna. Ovanligt med den typen av tydliga källor som till exempel även definierar brynja ELLER tröja.

/Henrik Summanen

[Eva Andersson]

Hej!
Jag vet inte vilken tid ni talar om, men innan 1300-talets mitt är ju det mesta svenska källmaterialet på latin, vilket naturligtvis inte direkt underlättar jämförelser. I svenska testamenten talas det bl a om muza (brynja), plato (bröstharnesk), ocreis (benskena) och pilleum ferreum (rund hjälm eller järnhatt, ordet pilleus avser ursprungligen en rundkullig mössa).
Jag antar att ni har läst Hjalmar Falks "Altnordische Waffenkunde"? Om ni inte har det är det en bok skriven av en filolog som handlar just om medeltida nordiska ord på vapen och rustning (han har skrivit en liknande om dräktbenämningarna i västnordiskt material, främst sagorna)

Eva

[Halvor]

I "hirdskrå", dvs. den norske militäre loven fra. ca. 1276-1300 står det fölgene om hvilket utstyr hver grad i hirden skulle ha (egen oversettelse)

Ein skutilsvæin hver scal eiga alla & fulla herneskíu. tat e fyzt spalldener eda vapntreiu, brynkollo, hialm eda stalhufu, sværd & spiot, skiold vrugan (?) oc plato, all til tokr, er & bucklare oc eigi sidar annat hvart handboge eda lasboge

En skutilsvein skal hver eie hel og full harnisk. Det er først spaldener eller våpentrøye, brynkolle, hjelm eller jernhatt, sverd og spyd, godt skjold og platepanser «all til tokr», buklare og enten håndbue eller låsbue.


Spalldener: spaulders (eng.), espaliére (fr.): skulderbeskyttelse(?)
Vápntreiu: våpentrøye, et mulig innerpanser, jfr. kongsspeilets "mykt panser"


Hirdmadr skal eiga vápntræyiu oc utan yfir panzara eda bryniu, tar mz stallhufu, oc skiold godan, sværd &spiott, bucklara oc handboga mz trem tylftum broda

Hirdmannen skal eie våpentrøye og utenpå der panser eller brynje, og et godt skjold, sverd og spyd, buklare og håndbue med tre tylfter (3 x12) piler.

Panzara: pancera/panzeria (lat/fr.), gambeson (eng.), tjukk vattert jakke, ytterpanser, mens våpentrøye er innerpanser
Broda: låsbuepiler
Tylft: 12


Gester sculu eiga sterka vapntreyiu, stalhufu & skiold, sværd & spiot, handboga mz tveim tylftu brodda.

Gjester skulle eie en sterk våpentøye, jernhatt og skjold, sverd og spyd, håndbue med to tylfter (2 x12) piler

Slikt hitt sama sculu kertisveinar eiga sem adar nar skipt gæstom

Det samme skulle kjertesveiner ha som før er forordnet for gjester


Fra "Kongsspeilet" (omtrent samme periode)

"Denne bundaden trenger mannen selv ha: gode og fine hoser som er laga av mykt og vel sverta lerret og som rekker helt til brokbeltet og utapå dem et par brynjehoser, så høye at han feste dem i et belte som går to ganger rundt livet, men utapå der et par brynjebukser, laget av samme slag lerret og på samme måte som jeg før har sagt, og utapå dem gode kneskjermer av jern med stålharde nagler. Oventil må han nærmest kroppen ha et mykt panser som ikke rekker lengre ned enn midt på låret; deretter en god brystskjerm av jern som skal nå fra brystvortene til brokbeltet, over den en god brynje og utapå brynja et godt panser, laget på samme måte som før sagt, men da ermeløst."

"To sverd skal han ha, et han har på seg og et som henger ved salbuen, og dertil må han ha en god brynkniv. På hodet må han ha en god hjelm som er gjort av godt stål og forsynt med hel ansiktsskjerm, og et godt og tjukt skjold hengende rundt halsen og den skal være forsynt med en grei skjoldfetel (skulderreim) og dessuten en godt og hvasst spyd som er av godt stål og skikkelig skjefta."


Betegnelser fra andre böker (kan komme med kildehenvisninger om noen er interessert)

Aventail - halsbjorg/brynjeslør
Baldric – sverdreim/sverdbelte/bandolær
Bascinet? - Jarnhóttr?
Chainhette – brynkolle
Chainmail - brynje
Chapel-de-fer - stállhufa
Cervelliere?
Coat-of-plates – Pláta
Coif – Kveiv
Cuisses- Brynjebrok
Gambeson- Våpentrøye, wambasium
Gauntlet – brynglóvi
Greathelmet - luktr hialmr
Jack- Panzer, panzarium
Padded coif – panzarahuva, panserkveiv
Poleyn - knekopp
Spaulder – skulderbeskytter (mulig middealderterm: ”spaldener”)

Hirdskrå er kommet i en fin, ny oversettelse og kan bestilles fra det norske riksarkivet (http://www.riksarkivet.no/)

Halvor

[Admin]

Jag svarar mig själv ang. "flekkia" ovan:

PANSAR-FLECKER(1),
ORDKLASS: sbst.
pl. ( -flecker 1563. -flicker 1563)

ETYMOLOGI: [med avs. på efterleden jfr fsv. fläkkia, fnor. flekki, mlt. vlecke, viss del av rustning; jfr äv. mht. vlëc, vlëcke, stycke tyg, lapp, t. fleck (se fläck, sbst.1)]

BRUK: (†)

BETYDELSE: <i>om stycken av (ring)pansar som skyddade armhålorna m. m. mellan harnesk o. armtyg</i>; jfr arm-flika, fläckra, sbst. ArkliR 1561, avd. 3 (1563).
Därs. 1563, avd. 4.

***********

Ur Svenska akademins etymologiska ordbok. Jag har inte stött på en så fullödig förklaring tidigare. Det handlar alltså om vapentröjan som under senmedeltid är försedd med bitar av ringbrynja för att täcka glipor i plåtrustningen.

/Henrik Summanen

[Halvor]

<font face="Times New Roman">Hmmm... Virker som "flekkia" er et uttrykk som först dukker opp på midten av 1300-tallet (". jtem tuau panzer. ok eit par flekkia" 1353, Diplomatarium Norvegiacum), uten at det forklares närmere hva det er snakk om.

Finnes det svenske originaltekster (som f.eks. lover, testamenter etc. på nett? Hva med en link?

Halvor</font id="Times New Roman">

[Admin]

Med tanke på vad ordet förväntas betyda är det ju inte alls konstigt att det dyker upp först under senmedeltiden, d v s samtidigt med de rustningar där det plåten täcker stora delar av kroppen och bara delar behöver täckas med ringbrynja.

Jag är själv på jakt efter direkta källor, meddelar när jag funnit sådana!

/Henrik Summanen

[Halvor]

<font face="Times New Roman">Nåja, at ordet på 1500-tallet betöd våpentröye med ringbrynjedeler (evt. bare ringbrynjedelene) betyr ikke nödvendigvis at det er den opprinnelige betydningen (det var få platerustninger i Norge i 1353...).

Jeg skal skjekke med "Altnordische waffenkunde" når jeg får tid. Mulig det står der når ordet dukker opp förste gang, men förste halvdel av 1300-tallet kan man nok trygt regne med er riktig.

Halvor

</font id="Times New Roman">

[Admin]

Kan ordet möjligen syfta på de korta ringbrynjor som bars under en plata (och alltså mest täckte arm och bröstkorg), från t ex Korsbetningen, eller någon variant av dessa?

Det är heller inte alls otänkbart att plagg med påsydda ringbrynjedelar har förekommit i andra sammanhang, och att termen syftar på sådana i allmänhet.

Jag tror att betydelsen från 1500-talets källa är grundad i flera äldre dokument. Vad tror t ex Eva som har granskat massa äldre testamenten?

/Henrik

[Eva Andersson]

Jag har aldrig sett ordet flekkja eller någon form av det i svenska testamenten. Den troligaste orsaken till detta är att endast ca 40 år av min undersökningsperiod (och en period med förhållandevis få dokument) är på folkspråket, en annan är att jag iofs inte letat efter just namn på rustning utan efter testamenten som innehåller textilier och kläder. Eftersom de flesta delarna av SD inte har något sakregister så har jag ju å andra sidan skummat igenom texten i de allra flesta testamenten som finns bevarade innan 1374 och under perioden 1400-1420 (ja, jag kan skumma text på latin, det måste jag kunna) och när det har stått saker om rustning etc. har jag vanligen antecknat dem också eftersom min man är krigsspelare mm. Jag har dock inte gjort detta systematiskt, vilket är en svaghet för den här sortens frågor.
När det gäller norskt material har jag endast använt mig av dokument (i detta fall inte bara testamenten) där kläder och textilier ingår, men där finns ju som sagt Falks arbete för de som är intresserade av vapen (och ja, jag vet att det är svårtillgängligt, nästan hundra år gammal tyska i så'n där förbannad frakturstil!!!) och därtill ett fungerande sakregister! Jag har gjort en hel del stickprov för att undersöka hur täckande detta sakregister är och ännu inte hittat något ställe där ett testamente innehåller kläder/textilier, men inte finns med i sakregistret och inte hittat några missar. Det finns troligen eftersom alla är människor, men det är faktiskt väldigt bra. Och ni vet väl att Diplomatarium Norvegicum är tillgängligt på nätet?
Den gåtr att hitta här: http://www.dokpro.uio.no/ , tillsammans med en massa annat matnyttigt. (och fanns naturligtivs inte på nätet när jag gjorde merparten av min grundkällundersökning)

Eva